Пассажироперевозки между Вестеросом и Стокгольмом могут быть удвоены до четырех поездов в час после модернизации

Staffan Jansson och Emilia Bjuggren, båda (S), förordar i ett inlägg i VLT en ”stärkt teknikaxel” mellan Västerås och Stockholm. En av huvudpunkterna är behovet av goda fysiska kommunikationer mellan de två områdena. Det handlar mycket om förbättring av infrastrukturen, särskilt på järnvägssidan. Tågpendlarföreningen i Mälardalen delar deras uppfattning, men vill komplettera den bild och de förslag som Jansson och Bjuggren ger. En avgörande punkt är utbyggnaden av Mälarbanan i området Sundbyberg/Spånga. Det handlar om att skapa kapacitet för att kunna köra den tågtrafik som är nödvändig, både lokalt inom SL-området och regionalt (Örebro–Västerås–Stockholm) i norra Mälardalen. Behovet identifierades redan på 1980-talet. Annons Utbyggnaden skulle enligt gjorda överenskommelser med svenska staten varit klar för länge sedan. Regionerna och kommunerna har till och med bidragit till finansieringen. Annons Projektet har fördröjts i flera omgångar. Senaste beskedet från Trafikverket är att utbyggnaden bör kunna vara klar 2042. Alltså: Utbyggnad av nödvändig infrastruktur, vars behov identifierades på 1900-talet, bedöms vara klar att tas i bruk cirka 60 år senare! Det är i bästa fall, om inga ytterligare fördröjningar uppstår! Detta är ett underkännande av de demokratiska, juridiska och administrativa processer som har tillåtits pågå. Något måste rimligen ske. Det behövs ett rejält omtag i hela frågan. En annan huvudman än Trafikverket är sannolikt nödvändigt, kanske ett separat bolag med styrning från kommuner, regioner och näringsliv. Det är en nödvändig förutsättning för att i någorlunda närtid kunna köra de tåg som krävs för regionens utveckling. När kapacitetsfrågan är löst, helt eller delvis, är det möjligt att öka turtätheten mellan Västerås och Stockholm till fyra tåg per timme i högtrafik. Vartannat tåg kan gå non-stop eller med enstaka uppehåll längs vägen, medan vartannat tåg kan göra uppehåll på alla stationer, inklusive Barkarby/Kista och ett nytt stopp vid industriklustret Finnslätten. En resa Västerås C–Stockholm skulle då ta 42–45 minuter. Finnslätten–Barkarby skulle också ta 45 minuter, då med flera uppehåll. En annan angelägen fråga är förbindelserna med Uppsala och Arlanda. En återuppbyggnad av järnvägen mellan Enköping och Uppsala, den så kallade Arosbanan i modern tappning, skulle medge en restid på 35 minuter Västerås C–Uppsala och ytterligare 15 minuter till Arlanda. Annons Annons Det är egentligen märkligt att det alltsedan 1970-talet inte funnits någon direkt järnväg mellan rikets fjärde och sjätte stad befolkningsmässigt. Arosbanan skulle ge goda förutsättningar för den fortsatta integrationen av Mälardalens arbets-, studie- och bostadsmarknad. Inte bara mellan Västerås och Uppsala/Arlanda, utan för större delen av Västmanland. Per-Anders Staav Ordförande, föreningen TIM-pendlare Evert Andersson Vice ordförande, föreningen TIM-pendlare