Бовед выбрал средний уровень сокращения выбросов для новых зданий, вызвав спор между крупными и малыми строительными компаниями

Byggbolag Strid om nya byggkraven: ”Riskerar konkurser” Nya EU-krav ska pressa ned utsläppen från svenska nybyggen. Frågan om hur hårda kraven ska bli har blottlagt en konflikt i branschen. Boverket har utrett tre nivåer. Den mildaste innebär omkring 25% lägre utsläpp jämfört med byggandet runt 2020. Den strängaste 46–49%. Myndigheten väljer mitten: omkring 35% lägre utsläpp för en byggnad som uppförs 2030. Enligt Boverket ger det stor klimatnytta utan alltför höga kostnader. Förslaget är nu ute på remiss. Men valet väcker bred kritik. Heidelberg skeptiskt “Boverkets ambitioner är för svaga. De borde ligga i linje med EU:s klimatmål”, säger Maria Sandell, nordisk hållbarhetschef på Heidelberg Materials. Bolaget är en stor cementtillverkare i Europa och fabriken på Gotland står för 70% av Sveriges cementproduktion. Sandell menar att Boverket inte har tagit tillräcklig hänsyn till de nya, mer koldioxidsnåla byggmaterial som finns på marknaden. Heidelberg har investerat i teknik för att minska materialens utsläpp, bland annat genom koldioxidinfångning och genom att blanda ut cement med alternativa material. För att sådana material ska få större genomslag behövs, enligt Sandell, tydligare regler som driver byggbolag och utvecklare att välja alternativ med lägre utsläpp. “Vi har ett stort ansvar som stora utsläppare att ställa om. Men om vi ska få till den omställningen så behöver vi se en efterfrågan på de produkterna.” “Vi kan inte överlåta det på byggherrarna och aktörerna att göra omställningen frivilligt.” Boverkets tre alternativ Boverkets 2030-nivå är tänkt som startpunkt för successivt hårdare gränsvärden. I myndighetens preliminära utsläppsbana skärps kraven stegvis fram till 2040, då utsläppen ska ligga 90% under utgångsnivån. Bred kritik Heidelberg är långt ifrån ensamt om att vilja se hårdare krav. Skanska tycker också att Boverket lägger ribban för lågt. Byggjätten vill se gränsvärden som minst halverar byggandets utsläpp till 2030 och bedömer att branschen kan klara kraven. Hårdare krav kan enligt bolaget både driva innovation och stärka svensk konkurrenskraft. Bolaget menar att byggsektorn har tekniken för att klara tuffare krav – och att en högre ribba skulle sätta fart på både utsläppsminskningar och innovation. Samma krav på en halvering ställs i ett gemensamt upprop från tretton bolag i fastighetsbranschen. Bland undertecknarna finns Atrium Ljungberg, Castellum, Hemsö och HSB. De pekar på att många fastighetsaktörer redan har gått före i omställningen och vill att lagstiftningen höjer lägstanivån i hela branschen. Det skulle enligt dem också ge mer rättvisa konkurrensvillkor. När Boverket hämtade in synpunkter i samband med en hearing 2025 föredrog en stor majoritet av de 138 enkätsvarande det strängaste alternativet. Varnar för kostnadsökning Konflikten kan summeras som följande: medan flera storbolag vill se hårdare klimatkrav är företrädare för mindre företag mer försiktiga. “Den administrativa ansträngning som ska göras kostar tid och pengar”, säger Jonathan Lindgren på Villaägarnas Riksförbund, som företräder cirka 175 000 medlemshushåll. Han hänvisar till Boverkets beräkningar. Enligt dem kommer de administrativa kraven på klimatberäkningar och redovisning vid nybyggen att kosta branschen 260–350 Mkr om året. Boverket bedömer att kostnader för bland annat utbildning, nya IT-system och investeringar i omställningen slår särskilt hårt mot mindre bolag och projekt. De har färre projekt att fördela kostnaderna på. Jonathan Lindgren välkomnar klimatambitionen, men tillägger att “påbudet från EU innebär likväl att kostnaden för att bygga, och ha ett hem ökar”. Byggföretagen nöjda Branschorganisationen Byggföretagen företräder över 4 000 medlemmar. “De flesta av dem är väldigt små företag – entreprenör med kontoret på fickan, en verktygslåda och en mobiltelefon”, säger Sigrid Granström, energi- och miljöexpert på Byggföretagen. “För dem är mellannivån som Boverket nu föreslår det vi i branschen klarar av idag. Med det strängaste alternativet riskerar vi konkurser.” Hon menar att de mindre bolagen blir särskilt hårt drabbade av de nya kraven, oavsett om det handlar om material eller administration. Dels har de mindre marginaler att operera med, och kan olikt de större bolagen inte avsätta personal som enbart hanterar administrationen. Större bolag har också bättre möjligheter att dela kostnadsökningar med beställaren, enligt Granström. För mindre företag, med mindre marginaler, blir samma kostnadsökning därför svårare att bära. Granström ser mellannivån som ett första steg. När fler företag hunnit ställa om kan kraven enligt henne skruvas åt. “Ett bra alternativ” Enligt Boverket innebär mellanalternativet 3–8% högre byggkostnader, jämfört med 20% för det strängaste alternativet. I de prognoserna ingår inte de ökade administrativa kostnaderna. Byggföretagen välkomnar därför Boverkets val. “Vi som organisation tycker att det är ett bra alternativ.” Men där går också skiljelinjen. För när myndigheten nu lägger ribban för de svenska kraven vill flera stora börsbolag i bygg- och fastighetssektorn skruva upp ambitionerna rejält. Läs mer: