Социал-демократы предложили увеличить финансирование школ и больниц на 20 млрд крон для борьбы с инфляцией

Under förra veckan hettade valrörelsen till rejält. Och då pratar jag inte om att kalla journalister och politiker för landsförrädare eller annan smutskastning där man berättar varför de andra är så dåliga. Jag pratar om att Simona Mohamsson (L) och Ebba Busch (KD) pratade om väljarnas viktigaste fråga – välfärden. Äntligen började de två partierna prata om skolan och vården. De två valfrågor som varit väljarnas viktigaste sedan 2014 enligt SVT:s valundersökningar. Efter senaste valet ansåg 54 procent att sjukvården var viktigast, tätt följd av skola och utbildning på 50 procent (vilket var lika som lag och ordning – också på 50 procent). Annons Annons Jag är personligen mycket oroad över utvecklingen av vår välfärd som får mindre pengar och successivt försämras, och välkomnar därför denna debatt. Men även om jag är glad att Liberalerna och Kristdemokraterna pratar skola och vård så är deras förslag på lösningar kraftigt förenklade. På vilket sätt ett förstatligande av skolan skulle lösa de stora problem med ojämlikhet i skolan, betygsinflation, press på lärare, fusk med kösystem, press nedåt på kostnader från friskolor är högst oklart. Jag beskrev problemen med privata skolor i en artikel i DD förra året. Snarare handlar en stor del av skolans problem om resursbrist i form av personal och pengar. Om vården förstatligas enligt KD:s förslag skulle besluten om dalfolkets sjukvård fattas av ett statligt expertråd. Förutom att det är odemokratiskt är frågan om en enda person i beslutsfattandet kommer bo i Dalarna. Det är samma sak med KD:s förslag om att förstatliga vården. Det är ett sätt att centralisera styrningen av vården och flytta beslutsfattandet från dagens 21 regioner till staten. För Dalarna skulle det betyda att dagens beslut skulle förflyttas från dagens 83 ledamöter. Alla är boende i Dalarna med kännedom om vårt fantastiska landskap men de finns framförallt tillgängliga för att kritiseras eller lyssna på förslag från väljare. Annons Annons Om vården förstatligas enligt KD:s förslag skulle besluten om dalfolkets sjukvård fattas av ett statligt expertråd. Förutom att det är odemokratiskt är frågan om en enda person i beslutsfattandet kommer bo i Dalarna. Hur detta ska ge fler anställda i vården eller få ner kostnader från bemanningsföretag är minst sagt oklart. Jag tycker som sagt det är mycket bra att dessa frågor lyfts, men har en annan syn på problemen och dess lösning. Under den senaste mandatperioden har inflationen använts för att ge kommuner och regioner mindre pengar och resurser. De har fått mer pengar räknat i kronor och ören, men sett till kostnadsökningar så har de fått betydligt mindre pengar. Exakt hur mycket beror på hur man räknar, men det rör sig om många fler miljarder per år som kommuner och regioner skulle behöva för att bibehålla dagens nivå på välfärd. Det är framför allt inflation, ökade kostnader för personal i form av löner och pensioner samt förändrad demografi som gör att pengarna inte räcker till. Trots att pengarna ökar i kronor minskar de reellt sätt eftersom de inte möter kostnaderna. Regionerna får även ökade kostnader till följd av ny sjukvård som botar sjukdomar vi inte tidigare kunde. Situationen finns bra beskrivet i Sveriges kommuner och regioners (SKR) ekonomirapport från oktober 2025. Annons Rapporten beskriver även att det finns stora problem med riktade statsbidrag till kommunerna. Där vissa kriterier och tidsperspektiv ofta gör att det är dyrt att söka och svårt att anställa personer på de pengarna eftersom de riskerar att behöva sägas upp om statsstödet inte längre gäller. Annons Detta gör att många kommuner inte söker dessa riktade anslag. Ofta är detta de mindre kommunerna som har störst behov av stöden. Därför är det bättre med generella stöd än riktade. Detta sammantaget resulterar i sämre välfärd men leder också till privatiseringar av detsamma, även om det sällan sägs högt. Tyvärr är inte alla lika tydliga som tidigare regionrådet i Stockholm Irene Svenonius (M), som i Ekots lördagsintervju 2020 presenterade sina tankar om en privatiserad vård. Vinstjakten, med vinsten som incitament, är mycket problematisk för välfärden. När utländska riskkapitalbolag ser det som lönsamt att investera i vår välfärd är det enkelt att förstå att något är galet. Detta är allra tydligast inom hemtjänsten och friskolorna, där jakten på vinst leder till fusk och stora försämringar. Men det syns även bland bemanningsföretag i vården. Här har Socialdemokraterna mycket glädjande två bra förslag till årets valrörelse om att stoppa vinster i välfärden samt öka de generella stöden till kommuner och regioner ska följa och kompensera för inflationen. Två viktiga förslag för att komma till rätta med problemen jag tidigare beskrivit. Annons Om den ekonomiska modell som Socialdemokraterna föreslår hade använts under åren 2023-2026 hade Dalarnas kommuner och regioner fått nästan 1,9 miljarder mer. För hela landet skulle det ge ungefär 20 miljarder mer till regioner och kommuner att leverera välfärd för. Det hade varit ett viktigt tillskott som förhindrat de många uppsägningar i skolan, våren och omsorgen som skett under mandatperioden. För alla som arbetar och producerar värden till vårt samhälle måste de här systemen funka och vara tillräckligt bra och finnas där när den dagen de behövs. Annons Det här är viktiga frågor som handlar om anständighet. Jag välkomnar verkligen denna debatt och hoppas att årets valrörelse äntligen kan få handla om väljarnas viktigaste frågor, inte bara om de frågor som lyfts av dem som ropar mest högljutt. Lars Jonsson är rörmokare från Gustafs och jobbar som studieombudsman för Byggnads. Han är krönikör i Dala-Demokraten.