Шведский писатель описывает кризис профессора, не находящего себя в академической среде

Pekka är lärare på en skola i en stockholmsförort. Han vantrivs, och känner sammanbrottet närma sig. När han plötsligt får chansen att bli doktorand vid Umeå universitet tvekar han inte, tar sitt pick och pack och drar.  Hollo ★★★☆☆ Genre: Roman Författare: Pär Poromaa Isling Förlag: Wahlström & Widstrand Men precis som på skolan märker han snart att han inte passar in på institutionen. Hans sätt att vara, som gått hem bland gruvarbetarsönerna i hemorten Gällivare, möts av oförstående hos doktorandkollegorna. Han sticker ut. Samtidigt är också sammanhanget i hemorten förlorat, som sonen till en kommuntjänsteman har han aldrig riktigt hört hemma där heller. Åtminstone är det så Pekka själv framställer det. För det är ofta svårt att veta vad i hans ensamhet som är självvalt, och vad som är en medveten positionering. Klasstillhörigheten isolerar honom, samtidigt som den ibland också fungerar som en sköld att gömma sig bakom. Denna osäkerhet finns romanen igenom, och bygger upp en spänning där man inte riktigt är på det klara med vem huvudpersonen egentligen är. På sina ställen är “Hollo” närmast en akademisk thriller, med hög igenkänningsfaktor för alla som pluggat för mycket humaniora. För trots sin outsiderposition gör Pekka akademisk karriär. Han lyckas. Men känslan av samhörighet med akademin blir inte större, arbetsbördan bara knäckande tung. Längtan efter någonting annat starkare, samtidigt som sammanbrottet åter närmar sig. Denna uppbyggnad pyser dock ut i ett lite väl romantiskt, tillrättalagt slut. På sina ställen är “Hollo” närmast en akademisk thriller, med hög igenkänningsfaktor för alla som pluggat för mycket humaniora, och rört sig i en värld som både är stenhård och godtycklig, beroende på vem man frågar. I kombination med stundtals lysande naturbeskrivningar lyckas Pär Poromaa Isling skapa en helgjuten huvudkaraktär, vars röst och blick är både begriplig, relaterbar, främmande och provocerande.