Амбассадоры призывают усилить преподавание немецкого языка в школах Швеции

Världen ligger öppen för oss och samtidigt blir den alltmer komplex. Hur kan människor från olika länder, med olika modersmål och samhälls- och ekonomisystem samarbeta på bästa sätt? Som ambassadörer i Tyskland respektive Sverige har vi alltid funnit denna fråga fascinerande och konstaterar med glädje att våra länder står varandra mycket nära. I vårt dagliga arbete för att ytterligare främja handeln, ömsesidiga investeringar, vetenskapligt utbyte, kulturella möten och turism ser vi gång på gång hur viktiga fördjupade språkkunskaper är. Flerspråkighet är en av EU:s fastställda nyckelkompetenser för att kunna möta framtiden i en globaliserad värld och klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. För länder med språk som talas av förhållandevis få, såsom Sverige, är det därför fördelaktigt att satsa på kunskaper i främmande språk. Gemensam forskning, teknisk utveckling, kultur och internationellt samarbete är avgörande för att möta vår tids stora samhällsutmaningar. I sådana komplexa sammanhang krävs att samarbetspartner inte bara kan kommunicera, utan också förstår varandra på djupet. Goda språkkunskaper är en förutsättning för att på ett djupare plan kunna lära känna människor, bygga förtroende och skapa långsiktiga samarbeten inom alla dessa områden. Sverige och Tyskland delar en lång gemensam historia, inte minst språkligt. Tyskland är EU:s folkrikaste land, och tyska är det mest utbredda modersmålet i Europa. Totalt över 100 miljoner människor i Tyskland, Österrike och Schweiz har tyska som modersmål. Tyskland är också EU:s största ekonomi och står för omkring en fjärdedel av hela EU:s samlade BNP. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner och har därmed en enorm betydelse för svenska företag, jobb och landets tillväxt. Tyska företag sysselsätter över 92.000 anställda i Sverige. Att kunna tyska är därmed inte bara givande vid privata resor utan också en fördel på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv betonar vikten av just kunskaper i tyska för de svenska exportföretagen. Företrädare för näringslivet bekräftar att kunskaper i tyska är en viktig fördel – i alltifrån inledande samtal till konkreta avtalsförhandlingar. Som Tysklands tidigare kansler Willy Brandt citeras med orden: ”If I am selling to you, I speak your language. If I am buying, dann müssen Sie Deutsch sprechen.” I Sverige satsar man framför allt på engelska, vilket är naturligt med tanke på språkets globala ställning. Men mycket kan gå förlorat när talare av två så närbesläktade språk som svenska och tyska kommunicerar via ett tredje språk som engelska. Språkliga omvägar kan leda till att nyanser, precision och ömsesidig förståelse förloras. Och även om det engelska språkets betydelse som lingua franca förmodligen inte kommer att avta, bör den svenska staten ha ett intresse av att bibehålla kommande generationers förmåga att direkt och obehindrat kunna kommunicera med sina närmaste grannar och samarbetspartner i Europa. Därför borde även skolpolitiken skapa incitament för att undervisningen i ytterligare ett språk utöver engelska stärks. Grunden för flerspråkighet läggs redan i grundskolan. Här finns dock tydliga skillnader mellan de skandinaviska länderna när det gäller tyska. Av de skandinaviska länderna har Sverige den lägsta andelen elever som läser tyska, trots språkets betydelse för utbildning, forskning, näringsliv och kulturellt utbyte. Andelen svenska elever som läser tyska har mer än halverats under de senaste 27 åren. Under åren 2025–2026 läste omkring 19 procent av svenska elever i årskurs 9 tyska. På gymnasiet är det ännu färre. Engagerade tysklärare gör ett fantastiskt arbete – men även de blir dessvärre allt färre. Därför satsar bland annat Goethe-Institutet, Tysk-Svenska Handelskammaren och Statliga nämnden för tyska utlandsskolor (ZfA) på språk och unga genom samarbete med skolor runtom i Sverige. För läsåret 2026/2027 avsätter handelskammaren totalt en miljon kronor till skolor i Sverige för att stärka undervisningen i tyska. Men vi kan och bör göra mer. Det ligger i båda våra länders intresse att fler svenskar väljer att lära sig tyska. Som ambassadörer för Tyskland och Sverige vill vi aktivt bidra till att främja intresset för språk, som är så viktigt. Det är en investering i vår gemensamma framtid och i var och ens framtid. Vi vill inspirera fler unga att upptäcka de möjligheter som det tyska språket innebär – i skolan, på högskolan, universitetet, under resor och i arbetslivet. Som ett bidrag till den fortsatta debatten vill vi avslutningsvis ställa ett antal frågor: 1. Hur kan vi hjälpa fler elever att upptäcka värdet av att läsa ett annat europeiskt språk som tyska, utöver engelska, under sin skolgång? 2. Kan meritpoängsystemet utvecklas för att göra det mer attraktivt för elever att fortsätta med att läsa ett annat språk än engelska och att välja tyska som ämne? 3. Kan fler skolresor och kulturella utbyten med Tyskland bidra till ökad motivation och nyfikenhet för det tyska språket? 4. Hur kan utbildningen till ämneslärare i tyska göras attraktivare? 5. Hur kan vi bidra till att allmänheten blir medveten om näringslivets efterfrågan på svenskar med goda kunskaper i tyska? Det finns säkerligen många möjligheter att skapa incitament som kan väcka ett förnyat intresse för det tyska språket i Sverige. Tyskland är inte bara en nära granne med en rik kultur, utan erbjuder också framtida arbetsmöjligheter i Europas största ekonomi och ledande forskningsnation. Språkkunskaper är centrala för att säkra och fortsatt stärka våra länders nära relation och ömsesidiga förståelse inför framtiden, vilket ligger i allas vårt intresse. Veronika Wand-Danielsson, Sveriges ambassadör i Tyskland Ludger Siemes, Tysklands ambassadör i Sverige