История развития шведских ВВС: от восьми самолетов в Первую мировую до современных истребителей

När det första världskriget bröt ut fanns åtta militära flygplan i Sverige, fyra vardera i armén och marinen. Under första världskriget hade flygplan kommit att bli en allt viktigare del i försvar och krigföring. Till en början användes flygplan främst för spaning, sedan för att bekämpa varandra och för att fälla bomber. Med flyget kunde man nå bakom fiendens linjer utan markstridstrupper, vilket skulle komma att förändra förutsättningarna för både anfall och försvar. 1925 togs beslutet att bilda en egen försvarsgren, Flygvapnet, något som genomfördes under 1926. Stefan Ring skriver i Svenska Flygvapnets doktrinutveckling 1926–1989 att det först och främst handlade om ekonomiska aspekter: ”I riksdagen fanns det en majoritet för ett självständigt flygvapen eftersom det uppfattades innebära en rationaliseringsvinst, främst på Marinens bekostnad.” Annons Annons Under den första uppbyggnadsperioden köptes flygplan i huvudsak in från utlandet eller licenstillverkades i Sverige. Men det fanns även svenska flygplan, från flera tillverkare. 1938 bildades Svenska Aeroplan Aktiebolag, Saab, som i praktiken kom att få monopolställning på området. Under andra världskriget accelererade utvecklingen, flera nya flygflottiljer bildades och antalet jakt- och bombplan ökade drastiskt. Det skedde inte utan offer. I Populär historias juninummer 2019 skriver Ulf Eneroth om det svenska flygvapnets dödliga facit. Under åren för andra världskriget, 1939–45, ska 250 svenska militärflygare ha omkommit. Dödstalen fortsatte att vara mycket höga långt efter det. Under de 25 år som flygplansmodellen Saab 29 Tunnan var i aktiv tjänst dog fler än hundra flygare i haverier. I en krass verklighet måste Sverige försvara sig och att ha ett eget starkt flygvapen och svensktillverkade flygplan har varit – och är – en styrka. När andra världskriget övergick i det kalla kriget förändrades hotbilden och inriktningen blev att försvara Sverige mot Ryssland, ryska bombplan och kärnvapen. J 35 Draken, som började levereras 1959, var det jaktplan som skulle klara av många och snabba uppdrag. Flygförsvaret byggde också på ett stort system med flygbaser runt om i Sverige, landningsbanorna kunde vara förstärkta vanliga landsvägar. De senare planen från Saab, 37 Viggen och Jas 39 Gripen är båda byggda med utgångspunkt i dessa svenska förhållanden. Annons Annons Precis som försvaret i stort har Flygvapnet följt konjunkturer av optimism och pessimism när det kommer till krig. I en krass verklighet måste Sverige försvara sig och att ha ett eget starkt flygvapen och svensktillverkade flygplan har varit – och är – en styrka. Det visar också svensk ingenjörskonsts höga nivå och har spillt över på civila verksamheter och företag. Hur nästa generations flygplan och flygvapen ser ut är en mycket viktig fråga – eller egentligen flera. Till vad och i vilka lägen behövs bemannade flygplan? Ska Sverige utveckla eget eller tillsammans med andra? Eller ska vi rent av köpa in från hyllan? Hur ser nästa krig ut? En del av de frågorna återkommer längs flygvapnets historia, och svaren skiftar ständigt. Förhoppningsvis bidrar vårt flygvapen till vår fred och säkerhet i ytterligare minst hundra år.