SD и KD выдвигают на выборы идею о запрете ношения хиджаба и ниqaба в Швеции

KD och SD satsar på slöjförbud som valvinnare Både SD och KD går till val på svenska slöjförbud. Men ett generellt förbud kan kräva en grundlagsändring. fredag 17 juli I början av juni föreslog Sverigedemokraternas nya talesperson i jämställdhets- och hederspolitiska frågor, Sara Gille, ett nationellt förbud mot islamistiskt motiverade kvinnoförtryckande plagg såsom slöja, hijab, niqab och burka. – Vi tycker att det är väldigt rimligt att man förbjuder de här kvinnoförtryckande symbolerna när vi faktiskt är i ett land som står upp för jämställdhet. För de här symbolerna gör ju inte det, utan det är ju just det att kvinnan blir underordnad mannen, sa Gille till Fokus. Det mötte reaktion från imamer, muslimska partier men även från muslimska kvinnor som menade att de bär slöja – hijab – helt frivilligt. ”Jag valde slöjan som andra väljer att bära ett kors. Jag gör det eftersom jag vill det, för att jag kommer från ett samhälle som tillåter mig att göra det”, skrev journalisten och debattören Bilan Osman i Expressen, som menade att SD:s förslag var både islamofobiskt och rasistiskt. Även KD vill ha ett förbud, dock inte lika strängt som SD:s. Partiledaren Ebba Busch sa i Fokus partiledarintervju i våras att hon ville se ett förbud mot slöjor på barn inom förskolan, och ett allmänt förbud mot niqab och burka, alltså slöjor som täcker ansiktet. SD vill dock gå ett steg längre och införa ett generellt förbud även mot hijab, alltså en slöja som täcker håret men lämnar ansiktet synligt. Organisationen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime, som har arbetat mot hedersförtryck sedan 2003, driver linjen att hijab, burka och niqab bör förbjudas i offentliga sammanhang. – Hijab är en religiös och patriarkal symbol som bygger på föreställningen om att flickor och kvinnors kroppar måste döljas för att upprätthålla kyskhet och kontrollera mäns sexualitet. Hijaben är en grundpelare i hederskulturens system för könssegregering och kontroll. En metod för könssegregeringen är just att använda hijab så att man inte hetsar upp män. Att en kvinna säger att hon bär hijab frivilligt förändrar inte vad hijaben står för, säger organisationens ordförande Sara Mohammad. – Vi har länge förespråkat ett förbud mot hijab för flickor under 18 år i förskolan, i grundskolan och i gymnasieskolan samt ett förbud mot hijab, niqab och burka för anställda inom kommuner, regioner, statliga myndigheter och verksamheter som utför myndighetsuppdrag, såsom friskolor till exempel. Samtidigt vänder hon sig mot det som flera SD-företrädare säger: att om man ändå vill ha muslimsk slöja på sig så kan man flytta från Sverige och bosätta sig någon annanstans. – Om syftet är att få bort muslimer eller tvinga muslimer att åka till ett annat land, då utgår man inte från hijabvägrarnas röst och behov. Vi vill inte förbjuda för att bestraffa dem. Vi bestraffar inte kvinnor, säger Mohammad. Den nyblivne KD-politikern och forskaren inom islamism, Sameh Egyptson, vill gå ett steg längre än sitt parti. – Jag vill gå mot det franska systemet, det sekulära systemet, och det innebär att om man har en uniform så får man inte ha vare sig religiösa eller kulturella symboler. Och slöjan, oavsett om den är kulturell eller religiös eller även individuell, är en symbol och den ska man inte ha när det gäller anställda på myndigheter och framför allt inte hos dem som har yrkesarbeten med uniform, säger Egyptson. Men ett lagstadgat förbud mot religiösa plagg – som hijab – kan möta juridiska svårigheter. Det visar bland annat en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2022. Skurups kommun ville införa ett generellt förbud mot huvudduk, burka, niqab och andra religiöst motiverade klädesplagg, både för elever och personal, i alla kommunens förskolor och grundskolor. Kommunen fick nej i såväl förvaltningsrätten i Malmö som kammarrätten i Göteborg. Därefter överklagades ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen, men det blev alltså avslag även där. Domstolen konstaterade att bärandet av religiösa klädesplagg kan omfattas av både religionsfriheten och yttrandefriheten. Ett generellt förbud innebär därför en inskränkning av Sveriges grundlagsskyddade fri- och rättigheter. – Religionsfriheten i den svenska grundlagen är absolut och går inte att begränsa. Därför går det inte att införa ett slöjförbud så länge grundlagen inte ändras. Möjligen skulle säkerhetsskäl kunna motivera införandet av ett maskeringsförbud på gator och torg. Ett sånt förbud skulle behöva vara generellt och omfatta alla typer av ansiktsmaskering och inte enbart religiös, säger advokaten Monique Wadsted. Hon menar att den nya lagen mot psykiskt våld, som trädde i kraft 1 juli, skulle kunna tillämpas även i fall där muslimska kvinnor tvingas bära slöja. Enligt den nya lagen är det förbjudet att upprepade gånger hota eller tvinga någon att göra saker mot dennes vilja, eller att kontrollera och övervaka en annan person. – Det här kan bli ett verktyg för att skydda de unga kvinnor vars omgivning använder psykiskt våld för att tvinga dem att bära slöja, säger Wadsted. Sara Mohammad menar att ett slöjförbud i vissa fall ändå kan ha stöd i EU-rätten. – Det finns redan rättsligt prövat i Europadomstolen och EU-domstolen om förbud mot hijab, alltså religiösa, filosofiska och ideologiska symboler. Europadomstolen kom fram till att även stater kan förbjuda sådana symboler för sina anställda som representerar staten i sin yrkesroll. EU-domstolen har slagit fast att arbetsgivare under vissa förutsättningar får införa neutrala regler som förbjuder synliga religiösa och filosofiska symboler på arbetsplatser. Mohammad anser att hijabanvändandet just nu normaliseras i Sverige, där personer med hijab blir programledare i tv eller arbetar på myndigheter där de möter allmänheten. – Vad tror du den yazidiska flickan känner när hon kommer in till utredningsrummet? Det skadar direkt tilliten till en statligt anställd person, även om en beslöjad kvinna skulle vara professionell. Det skriker att man representerar sin religion mer än sin professionella roll, säger Sara Mohammad. SD:s Sara Gille säger att ett första steg vid en eventuell valvinst för Tidöpartierna är att tillsätta en utredning om ett eventuellt slöjförbud för att se om det är görbart. Hennes partikamrat Noah Rafat, som själv har kurdiska rötter, hoppas att förslaget – genomförbart eller ej – ska gynna SD i invandrargrupper i valrörelsen. – Vi har ju den här sidan som säger att det är många kvinnor som är förtryckta och tvingade att bära slöja. Sedan har vi andra sidan som säger att det inte alls är så, att ”de här tjejerna finns inte”. Nu finns det en valmöjlighet. I valet kan man rösta för att försöka få igenom ett slöjförbud. Till alla kvinnor som vill ta av sig slöjan, men som inte kan det, vill jag säga: i valbåset är du ensam, ingen ser vad du röstar på, säger Noah Rafat. ***