Новые правила Финансовой инспекции ужесточат кредитование в интернете с требованием сбора детальных данных о долгах

Malin Lernfelt är skribent på Liberala Nyhetsbyrån. Foto: Mats Edman Finansinspektionen (FI) har, med utgångspunkt från EU:s konsumentkreditdirektiv, utfärdat nya råd och föreskrifter gällande kreditgivning vid näthandel. Regler som förväntas börja gälla senare i höst. Vad dessa kommer att innebära är bland annat att företag som bedriver försäljning via internet, när någon väljer annat betalsätt än direktbetalning, ska samla in betydligt större mängder uppgifter om inkomster, utgifter och skulder, bland annat månadskostnaden för samtliga skulder som en konsument har, än vad som görs idag. I ett pressmeddelande skriver myndigheten att man “bedömer att i stort sett samtliga konsumenter som ansöker om en kredit från ett tillståndspliktigt företag kommer att påverkas av de nya allmänna råden”. En av de remissinstanser som riktar kritik mot Finansinspektionen är branschföreningen Swefintech, som samlar fintech-bolag. “Alla typer av kreditköp digitalt – oavsett belopp och om de är räntefria – ska genomgå en kreditprövning varje gång. Företagen förväntas leverera uppgifter som är svåra att inhämta, eftersom vi inte har något nationellt skuldregister i Sverige”, säger Roslana Cederhage, Swefintechs generalsekreterare (Finanstid 29/6). Cederhage lyfter också problematiken med att ett räntefritt fakturaköp på några hundra kronor kan komma att omfattas av samma regler som ett betydligt större konsumtionslån. Att det finns en ambition att minska svenskarnas skuldsättning och att undvika att människor förbinder sig att betala av varor som de egentligen inte har råd med och därmed går ned i en skuldfälla de inte kan ta sig ur, är på ett sätt bra. Samtidigt kan alltför rigida regler skapa problem och försämra för stora grupper. Särskilt för människor i lägre inkomstkategorier vilka är de som kan behöva avbetalning mest. Det kan också finnas goda skäl till att vissa kunder väljer att betala av sina köp och de allra flesta betalar sina månadsavgifter i tid. Att då höja trösklarna och krångla till det för de företag som bedriver näthandel på det sätt som nu görs, står inte i proportion till eventuell skuldsättningproblematik.   Finansinspektionen, som lyder under Finansdepartementet, har bland annat som uppdrag att säkerställa ett stabilt finansiellt system i Sverige, och de tar sitt uppdrag på stort allvar, som sig bör. Ibland går dock myndigheten väl långt, vilket drabbar både företag och enskilda. De skärpta amorteringskraven var ett exempel. Det här är uppenbarligen ett annat.