Министр иностранных дел Финляндии: культурная зависть и отсутствие капитала подрывают суверенитет страны

Rättvisepatos kan gå över styr och motverka sitt eget syfte. ”Vare sig vi vill det eller inte utgör koncentrationen av kapital en förutsättning för nya investeringar och arbetstillfällen. Om vi inte har dem själva, så är det någon annan som äger i vårt ställe”, framhöll utrikesminister Elina Valtonen (Saml) vid ambassadörsdagarna. Enligt Valtonen får kapitalackumulationen – eller bristen därpå – direkt återverkan på utrikes- och säkerhetspolitiken. Den europeiska livsstilen, med stark tonvikt på mänskliga rättigheter, rimmar inte alltid med USA:s mer frihetliga och individualistiska samhällssyn. Annons I Finland sätter vi jämlikhet före framgång. Fokus ligger på omfördelning, ofta på bekostnad av den enskilde individens potential. Annons Det är dags att hörsamma Valtonens obekväma ord. Att granska det förhärskande synsättet där vi strävar efter att jämna ut inkomstskillnader, rentav till varje pris, medan vi blänger misstänksamt på den strävsamme som lyckas dra ifrån. Balansen mellan jämlikhet och tillväxt är en ständigt aktuell men ofta förtigen fråga inom samhällsdiskussionen. Precis som Valtonen påpekar krävs det risktagande och samlat kapital för att finansiera innovationer och grön omställning, samt för att hålla jämna steg i kapprustningen med artificiell intelligens. Utan kapital: inga nya arbetstillfällen, ingen välfärd. Inhemskt kapital är en bristvara i Finland. Precis därför landar så många av våra mest löftesrika unga tillväxtföretag i utländska händer. Tillsammans med ägandet flyttar även beslutsfattandet och makten att formulera framtiden. Här krävs främst en djupare kulturell attitydförändring. Exakt här identifierar vi smärtpunkten. Varken Finland eller Europa har råd att vara ett dugg självgoda. I så hög grad är vi beroende av USA: geopolitiskt, militärt, ekonomiskt och tekniskt. Ett ekonomiskt stagnerat Europa spelar en sekundär, rentav undanskymd roll på världsscenen. Den europeiska ekonomin och uppfinningsrikedomen har för länge sedan halkat efter USA och Kina. Varje dag försvagas vår förmåga att försvara vår samhällsmodell och våra värderingar på den globala arenan. Annons Annons En stor del av problemet finns i Finlands kulturella inställning till framgång. Jantelagens beröringsskräck inför ekonomiska skillnader hämmar allt som heter entreprenörskap. Så länge missunnsamhet tränger ut uppmuntran saknas incitamenten att ta ekonomiska risker. Lyckas vi upprätthålla samhällskontraktet? Balansera hög tillit, låg kriminalitet och stark social rörlighet med en mer dynamisk ekonomi? Först av allt behöver vi förändra vår syn på företagande och framgång. Vi behöver skruva på vår beskattning och genomgå en kulturell attitydförändring. Så länge den politiska grundinställningen är att förmögenhet är moraliskt suspekt, förblir företagande, risktagande och ägande något vi tolererar snarare än uppmuntrar. Därmed försvagas drivkrafterna att bygga nytt, expandera eller investera långsiktigt. Alltså fortsätter någon annan att skörda frukterna i vårt ställe. Under tiden krymper vårt handlingsutrymme och vår suveränitet. Vi måste släppa den paradoxala avundsjukan, rent politiskt.