Завершение проекта по спасению арктических лисиц: популяция растет медленно и зависит от помощи человека

Här får fjällrävarna extra mat – följ med på stödutfodring Trots att länsstyrelsen i Västerbotten stödutfodrar de starkt hotade fjällrävarna – så återhämtar sig populationen bara sakta. Nu avslutas ett stort nordiskt projekt och man söker nya finansiärer för att rädda rävarna. – De är helt beroende av människan idag, säger naturbevakaren Ulf Eskilsson. Fjällräven är en av landets mest hotade däggdjur och är fortfarande klassad som starkt hotad. I Norge och Finland är den till och med akut hotad. Runt sekelskiftet fanns runt 40–60 fjällrävar i Sverige, Norge och Finland tillsammans, men ifjol gick siffran upp till 526 vuxna individer. – Det går sakta men säkert bättre för fjällräven, men den är helt beroende av våra insatser, säger Åsa Stenman, handläggare för hotade arter på Länsstyrelsen Västerbotten. Fjolåret blev ett sorkår med många gnagare i fjällen, enligt Länsstyrelsens smågnagarinventering. Tillgången på smågnagare är livsviktig för bland annat fjällräven, men det krävs fler insatser för att få populationen att öka, som exempelvis stödutfodring. Internationellt samarbete vill nå 2 000 fjällrävar Sverige, Norge och Finland arbetar tätt ihop för att förbättra förutsättningarna för fjällräven genom det gemensamma projektet Felles Fjellrev. Utöver det har länderna tagit fram en gemensam handlingsplan för att öka populationen till minst 2 000 fortplantningsdugliga individer på lång sikt. Samarbetet fokuserar bland annat på att sammanlänka isolerade områden och hantera hot från klimatförändringar och sjukdomsspridning vilket till slut ska leda till att fjällräven överlever utan mänsklig hjälp. Järv ett nytt hot för fjällräven Sedan en längre tid tillbaka har fjällräven behövt kämpa mot rödräven, som i takt med klimatförändringen allt oftare hittar upp på fjället. Bland annat om boplatser. Men nu har även järven börjat bli ett problem. Under de tjugo år som utfodringen har funnits har det knappt varit problem med järvs-inbrott, men nu är det desto vanligare, menar Ulf Eskilsson. – Vi har fått bygga om dem lite stadigare, säger han och berättar att järvar till och med bryter in sig i lyorna och attackerar valparna. – Det är ny kunskap för oss, säger han. Detta är felles fjellrev Projektet har pågått under fem omgångar och nu har arbetet startats upp på nytt tack vare ny finansiering från EU Interreg Aurora. Projektet pågår till och med oktober 2026. Projektet pågår mellan november 2023 och oktober 2026 och har en total budget på runt 27 miljoner kronor varav majoriteten kommer från EU. I projektet samarbetar länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten tillsammans med Stockholms universitet, Världsnaturfonden, Metsähallitus, Norsk institutt for naturforskning (NINA) och Norges arktiske universitet (UiT, Tromsö). Projektet består av fem olika delar: - Informationsspridning - Minska risken för predation, exempelvis rödrävsjakt - Utveckla foderautomater - Ta fram en beredskapsplan och analysmetoder mot sjukdomar - Fortsatta åtgärder Under projektets gång används bland annat GPS-sändare, DNA-prover av spillning och viltkameror för att dokumentera hur fjällrävarna rör sig vilket också ger möjlighet att utvärdera pågående åtgärder som till exempel de utsättningar av uppfödda fjällrävar som sker i Norge på gränsen till såväl Finland som Sverige. Källa: Felles Fjellrev och Länsstyrelsen Norrbotten Så arbetar vi SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.