Изменение климата и сельское хозяйство заставили серых гусей в Швеции перестать мигрировать

Grågåsen har ändrat sitt flyttmönster Mildare vintrar och vintergröna åkrar kan ha bidragit till att grågåsen ändrat sitt flyttmönster. Camilla Olsson, doktorand vid SLU har studerat grågässens flyttmönster, och undersökt hur de har förändrats över tid. I samarbete med Högskolan Kristianstad märkte Camilla grågäss med GPS-sändare på fem platser i Sverige: Hudiksvall, Örebro, Nyköping, Kristianstad och Svedala. När hon senare studerade deras flyttbeteenden, syntes stora skillnader mot hur det var förr. – För 40 år sedan flyttade i princip alla grågäss som häckade i Sverige till Spanien, men nu är det väldigt få individer som gör det. Det visste man sedan tidigare. Men nu visade det sig också att de som häckade längst norrut i Sverige också flyttade längst söderut. Så de flög över sina artfränder i Skåne. Medan våra skånska gäss inte alls flyttade särskilt långt, om de ens flyttade alls. Några fanns i Danmark och de nordligaste delarna av Tyskland. Men de allra flesta stannade i Skåne runt sina häckningsområden året runt, och rörde sig inte mer än några kilometer, säger hon. Gott om mat Förklaringen bakom de nya flyttmönstren är förmodligen en kombination av mildare klimat och förändringar i jordbruket. På de alltmer vintergröna fälten finns det gott om mat som lockar till sig fåglarna. Camilla studerade även deras rörelser mer lokalt för att ta reda på vilka fält som löper störst risk att drabbas av betesskador. – Vi vet ju att fält som befinner sig närmare sjöar och vatten är mer utsatta för betesskador. Men man vill ju veta hur stor den här riskzonen är och om den är konsekvent även i andra länder. Är det alltid samma avstånd? Vi kom fram till att nästan alla positioner var inom fyra kilometer från gåsens nattplats. Så man kan säga att det är en generell riskzon, men den ökar ju närmare vattnet man kommer, och de närmaste en till två kilometrarna från en våtmark eller ett vatten som används som nattplats hade relativt stor sannolikhet att besökas av gäss. Val av föda Camilla studerade även gässens födoval under olika tider på året. Det visade sig att grågässen främst föredrar fält med skördade grödor under höst och vinter, alltså spannmålsspill eller spill från sockerbetor och morötter, men att när den maten tar slut eller när gässen blir för många på samma plats betar de även på oskördade grödor, exempelvis höstsådd spannmål och raps. Under sommaren föredrog de främst gräsmarker, alltså vall och betesmarker. – Att veta vilka grödor gässen föredrar är väldigt viktigt när man till exempel planerar att anlägga en avledningsåker. Vad ska man ha på den åkern så att den är så effektiv som möjligt på att locka till sig gäss från andra fält där man inte vill ha dem? Om man befinner sig i ett område där det är mycket gäss, kanske det dessutom inte räcker med skyddsjakt och skrämselåtgärder i kombination med avledning. Då kanske man istället måste anpassa vad man väljer att odla på det fältet. Antingen en gröda som har god potential att återhämta sig från bete, eller en gröda som inte är så attraktiv för gässen. Ökande populationer Enligt Camilla har flera av gåspopulationerna i Europa ökat de senaste decennierna och man ser att allt fler väljer att stanna i Sverige över vintern och att problemet med betesskador som åsamkas under vinter och tidig vår sakta kryper uppåt i landet. Det är en utmaning vi som lantbrukare kommer behöva hantera. Hon hoppas att resultatet av hennes arbete ska kunna bidra till en mer effektiv förvaltning framöver: – Det är till exempel viktigt att veta var de här individerna befinner sig under olika delar av året. Har man väldigt stora problem i ett område kanske det inte hjälper med jakt under vissa delar av året när man har stora mängder genomflyttande gäss, för då kommer man inte åt den lokala populationen som man har problem med under andra tider av året. Mer om grågässen i landskapet: Gässens sökande efter föda styrs starkt av landskapet, inte bara av vilka grödor som finns. De föredrar öppna fält med god sikt och undviker områden nära skogskanter, vägar och bebyggelse. Avståndet till nattplatser är avgörande. De allra flesta grågäss söker föda inom fyra kilometer från sjöar och våtmarker där de övernattar. Cirka 90 procent av alla observationer på jordbruksmark låg inom detta avstånd. Stubbåkrar är särskilt attraktiva under hösten, framför allt kornstubb. Även betesmarker och vall används ofta, och då särskilt under vår och sommar. Grödovalet varierar med årstid och gåsart, men generellt lockar kort vegetation och lättillgänglig föda. Gäss nyttjar det som är tillgängligt och mest attraktivt för stunden. Källa: SLU Camilla tipsar om fyra strategier som kan hjälpa till att förebygga skador: Att försöka mota bort gässen från fält där man inte vill ha dem, och locka dem till områden där de inte gör skada, exempelvis avledningsåkrar där de får lov att beta. Göra anpassningar i odlingssystemen i områden som är särskilt utsatta, exempelvis var man placerar känsliga grödor, om man tillämpar vår eller höstsådd och när man väljer att plöja. Skyddsjakt Enligt Camilla krävs ofta en kombination av flera åtgärder för att kunna förebygga skador på ett effektivt sätt. Om gässen orsakar skada på grödor trots att man tagit till förebyggande åtgärder, kan det vara bra att känna till att det finns möjlighet att söka ersättning från Länsstyrelsen.