Профсоюз электриков выявил махинации у иностранных кадровых агентств: миллионы украдены из зарплат

Fusk för miljoner av utländska elfirmor: ”Billiga och följer inte kollektivavtalen” Miljonbelopp i löner och sociala avgifter har undanhållits av utländska bemanningsföretag. Det säger Elektrikerförbundet efter att ha granskat fem företag. Hittills har det lett till över fem miljoner kronor i skadestånd till facket. Nu har Elektrikerna börjat granska de utländska bemanningsföretagen – och hittat fusk i mångmiljonklassen. Hittills har granskningarna resulterat i över fem miljoner kronor i skadestånd till facket. Det på fem olika företag. Men det finns många fler. Många, många fler. Linus Nilsson berättar att förbundet de senaste åren har fått allt fler påstötningar från svenska företag att de önskar ta in utländsk bemanning. – Under de senaste två åren har vi lagt veto* på runt 15 olika företag. Det handlar om att vi har sett sådant som att det fuskas med löner, skatter eller att de anställda inte har relevant utbildning för det arbete de ska utföra, säger han och tillägger: – Vi ser även att oseriösa svenska företag satt i system att säga upp egen personal, samtidigt som de tar in utländsk bemanning. ”Om det varit dyrare hade du aldrig sett dem här” Det är inte minst de stora svenska elinstallationsföretagen som tagit in de utländska bemanningsföretagen. Flertalet av bemanningsföretagen har tecknat kollektivavtal med Elektrikerförbundet. – Många vill skapa legitimitet genom att teckna ett kollektivavtal, förklarar Linus Nilsson. Men avtalen följs inte, inte heller stämmer skatter och sociala avgifter. Linus Nilsson säger att han har sin misstanke om varför de svenska företagen tar in de utländska bemanningsföretagen: – Det är billigare. Eftersom de inte följer kollektivavtalen. Det ser vi tydligt. Hade det varit dyrare så hade du aldrig sett de utländska bolagen här. Det kan jag ju säga direkt. Men det blir även enklare för de svenska företagen. De tar in arbetskraft när det behövs, och sedan kastar de ut dem när behovet inte längre finns. På så sätt går det samtidigt att hålla nere anbuden. Under våren har fem utländska företag granskats. Granskningen innebär bland annat att förbundet jämför företagens inrapporterade löner i svenska Fora mot företagens rapporterade löner i hemlandets socialförsäkringssystem. Svenska och litauiska register stämmer inte överens Linus Nilsson visar hur det ser ut på ett av företagen, ett litauiskt. Det har i det svenska registret uppgett att de betalat ut månadslöner på 3,1 miljoner kronor till 80 arbetare under Elektrikernas kollektivavtal i Sverige. Det ger en genomsnittslön på 38 750 kronor. Företaget har även uppgett att samtliga anställda har ett så kallat A1-intyg. Något som innebär att de ska betala socialavgifterna i hemlandet. Men när Elektrikernas ombudsmän kontrollerar hur det ser ut i det litauiska socialförsäkringssystemet så framgår det att siffrorna misstämmer med flera miljoner kronor. I Litauen har företaget rapporterat 1,9 miljoner kronor totalt i utgående lön för samtliga 118 anställda i företaget, det vill säga inklusive tjänstemän. Det ger en genomsnittslön för alla anställda på 16 000 kronor. – Så här undanhöll företaget mest troligt i socialförsäkringssystemen i Litauen, alternativt så blåser de upp siffrorna i Fora, så att det ska se ut som att företaget betalar högre lön än vad de egentligen gör. Det visade sig också att företaget undanhållit skatt i Sverige, säger Linus Nilsson. Samtidigt har facket rätt att begära ut lönespecifikationer, men även betalningsverifikationer från företag till de anställda, det har Elektrikerna gjort och konstaterat att siffrorna i dessa inte alls stämmer med de offentliga uppgifterna. I Litauen betalar de anställda sociala avgifter – Ett annat problem som vi har med de här bolagen är att de drar av socialförsäkringsavgifter på den anställdas lön. I Sverige betalar din arbetsgivare din socialavgift. Men i Litauen är det den anställda som får betala den själv. Så de får betydligt lägre nettolön än avtalet. Elektrikerförbundet kallade det litauiska företaget till förhandling där de svart på vitt kunde visa att företagets rapportering till Sverige och hemlandet inte gick ihop. Något som slutade med att företaget betalade en och en halv miljon kronor i skadestånd till facket. – Sen ställer vi kravet att de ska göra rätt hädanefter, så de måste även göra rätt mot sin personal. Men vi företräder ingen där för vi har inga medlemmar på företaget. Vi har även avtalsreglerat att de ska lösa sig skuldfria mot både litauiska staten och svenska staten, säger Linus Nilsson och fortsätter: – Skulle vi ställa skadeståndsanspråk utifrån alla de felaktigheter vi ser, då blir problemet att mest troligt så går bolagen i konkurs och massa personer ställs arbetslösa i hemlandet. Sedan dyker bolagen bara upp med nya namn. Det är det vi ser. De enda som drabbas är de anställda. Så det här är ett försök att jobba proaktivt. Peka ut felaktigheten. De får betala skadestånd utifrån att de gjort fel, men sen ska de göra rätt. Förfalskade lönespecifikationer Enligt Linus Nilsson uppger de utländska företagen under förhandlingarna med facket att bristerna beror på ”felaktig rådgivning”. Det ska handla om konsultföretag som inriktat sig på att hjälpa utländska företag med ”korrekta” dokument till svenska fack och myndigheter. – Lönespecifikationer och tidsredovisningar, de är skapade, förfalskade. Det är inte hur folk har arbetat. Det är skapade för att det ska klara en kontroll. Som exempel har vi fått lönespecifikationer på svenska samtidigt som personalstyrkan bara pratade rumänska. När vi frågade personalen om lönespecifikationer så svarar de att de aldrig sett någon sådan av företaget. Vad säger de svenska företag som tar in de här utländska bolagen till er? – De svär sig fria. De tycker inte de är ansvariga på något sätt. De tycker inte att de har ansvar för att se till att deras inhyrda inte missköter sig. Detta trots att debiteringarna mellan företagen i många fall ligger på en så uppenbart låg nivå att det utländska bolaget inte kan uppfylla lönevillkoren i kollektivavtalet. Linus Nilsson slår ut med armarna. – Det här riskerar att slå ut svenska företag som sköter sig, att våra medlemmar blir arbetslösa, och i ett större perspektiv så utmanas hela välfärdssystem. Samtliga bolag vi har kontrollerat har fel. Från Litauen kan du komma till Sverige och säga att ”jag betalar mina socialförsäkringsavgifter i Litauen”. Och så visar det sig att du betalar inte där, och du betalar inte här. Det sätter välfärdssystemen både här och där ur funktion. Eitech har anlitat tre av företagen Av de granskade fem utländska företagen har Eitech ESP anlitat tre. Alla från Litauen. Tidningen har kontaktat Eitech för en intervju om varför de anlitar dessa företag, om de gör några kontroller av hur företagen sköter sig, samt om de vidtagit några åtgärder efter det att facket informerat dem om det fusk de stött på. Eitech avböjer intervju och svarar: ”I enlighet med vår policy kommenterar vi inte enskilda leverantörer, samarbetspartners eller uppgifter som rör deras verksamhet”. *Elektrikerförbundet har enligt installationsavtalet (bilaga 2) rätt att lägga veto vid kollektivavtalsbundna företags anlitande av underentreprenör, vid lån av montör samt inhyrning av montör från bemanningsföretag.