Скандинавский скандал: Швеция рискует потерять лидерство в защите животных из-за массового содержания «турбо-куриц»

Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller djurskydd, men det räcker inte att luta sig mot gamla meriter. Frågan är hur bra Sverige egentligen är numera. TV4:s Kalla fakta visade nyligen otäcka bilder inifrån kycklinggårdar (26/8). Där visas den så kallade turbokycklingen Ross 208 som verkar ha svårt att stå och gå och till och med andas. Ross 208 är en snabbväxande ras som på bara 35 dagar blir färdig att slaktas och som är den absoluta merparten av de kycklingar vi svenskar konsumerar. Det blev förstås diskussioner efter Kalla faktas granskning. Organisationen Djurens rätt har filmat kycklingarna på natten efter att ha gjort intrång på gårdarna. Det gjorde att metoden ifrågasattes av branschorganisationen Svensk Fågel som säger att man inte känner igen sig. Det verkar vara en organisation med skygglappar. Det finns kycklinggårdar i Sverige som använder långsamväxande raser och mer plats i stallen, vilket används i marknadsföringen. Fler borde ställa om för djurens skull. ANNONS När det kommer avslöjanden av den här karaktären mitt i en valrörelse blir det förstås genast en politisk fråga. Flera partier var snabba med att kräva ett förbud mot den så kallade turbokycklingen. Andra ägnade sig mer åt axelryckningar: -Om vi inför hårdare regleringar i Sverige kommer vi att få mer import och mindre svensk produktion. Man får välja där, säger Martin Kinnunen (SD) till TV4 Nyheterna (26/8). Frågan är varför svenska politiker och konsumenter reagerar annorlunda än vad man gör i Norge. Uppdrag Granskning visade för några år sedan (SVT nov-23) en minst lika upprörande film inifrån en avelsanläggning, där hönorna åt varann levande. Debatten i Sverige tynade snabbt bort men i Norge agerade man i stället. Där har den norska kycklingindustrin själva beslutat att fasa ut turbokycklingen och det sker snabbt och i stor skala. På Coop Norge hoppas man på att den storskaliga utfasningen ska göra att prisökningarna inte blir så stora. Fler länder går samma väg som Norge och det riskerar att Sverige hamnar på efterkälken. SLU-forskaren Jenny Yngvesson säger till SVT Nyheter (4/2-26) att det kan urholka varumärket om Sverige inte följer efter. “Handeln kanske väljer dansk eller norsk kyckling i stället för svensk”, säger hon. ANNONS Det är oroande att Sverige inte är lika proaktivt som förr när det gäller djurskyddet. Kanske beror det på att det inte finns någon galjonsfigur som driver frågorna offentligt, som Astrid Lindgren gjorde på 80-talet då politikerna lovade att avveckla burhönsen. Då hjälpte kommuner och regioner till att fasa ut buräggen genom att ställa hårda krav i upphandlingar, det måste idag göras vad gäller turbokycklingen. Att fasa ut turbokycklingen borde vara ett viktigt steg för att återupprätta Sverige som föregångsland när det gäller djurskydd. Något måste uppenbarligen vara fel i lagstiftningen när dessa snabbväxande raser är tillåtna. Konsumenterna måste ta sitt ansvar. Var finns efterträdaren till Astrid Lindgren som kan få människor att förstå att djuren förtjänar bättre? Det är uppenbarligen lätt att uppröras av bilderna en liten stund, men ännu lättare att falla tillbaka i gamla inköpsvanor. Det kan inte vara en naturlag att alltid köpa det billigaste, men det förutsätter att branschen, handeln och politikerna hjälper till att puffa konsumenterna i rätt riktning.