Coca-Cola использовала воду с превышением норм PFAS для производства Bonaqua в Швеции

Nyhetssajten Aktuell Hållbarhet har granskat Coca-Cola och produktionen av deras kolsyrade vatten Bonaqua. Coca-Cola använde under flera år vatten från en källa i Hanveden i Haninge till det kolsyrade vattnet. När kommunen testade det aktuella vattnet 2020 uppmättes PFAS-halter som var tre gånger högre än gränsvärdena som gäller i dag. Coca-Cola började hämta vatten från Hanveden 2009. Tanken var att Bonaqua skulle produceras med mer lokalt vatten, i stället för det norska vatten som tidigare användes. Vattenkällan godkändes av Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund på uppdrag av Haninge kommun. Testade efter elva år Men det dröjde ända till november 2020 innan kommunen testade vattnet för PFAS. Proverna visade då halter på 12 nanogram per liter. Det kan jämföras med dagens gränsvärde för dricksvatten och källvatten på 4 nanogram per liter. Coca-Cola fortsatte därefter att använda vattnet till sommaren 2022. Efter upprepade frågor från nyhetssajten Aktuell Hållbarhet uppger företaget i ett mejl att vattenuttaget upphörde på grund av ”instabilitet i leveransförmågan”. Det handlade alltså inte om PFAS-fynden som skäl till beslutet. Bonaqua som producerades med vatten från Hanveden mellan kommunens provtagning 2020 och Coca-Colas stopp 2022 kan alltså ha innehållit PFAS-halter över dagens gränsvärde. Exakt vilka halter som fanns i den färdiga produkten framgår dock inte. De nya reglerna för PFAS började gälla efter att Coca-Cola hade slutat använda vattnet från Hanveden. ”Borde tillämpa försiktighetsprincip” Företaget har därför inte brutit mot dagens gränsvärden. Men ekotoxikologen Magnus Hedenmark anser att företag ändå har ett ansvar. – Vi vet att gränsvärden är ett ständigt rörligt mål vad gäller miljögifter, så därför borde företaget ha tillämpat en försiktighetsprincip med både framförhållning och marginaler, säger han till Aktuell Hållbarhet. Coca-Cola har inte svarat på om företaget genomförde egna tester av vattnet eller om det renades innan det användes i Bonaqua. Företaget har inte uppgett om det kände till kommunens provresultat och har inte velat ställa upp på en intervju med nyhetssajten Aktuell Hållbarhet. Varifrån gifterna i Hanveden kommer är fortfarande oklart. En möjlig källa är brandsläckningsskum som användes vid flygflottiljen F18 i Tullinge-Riksten. En annan teori är att PFAS kan ha spridits från föroreningar i grundvattnet. Efter Aktuell hållbarhets publicering återkommer Coca-Cola i ett mejl: ”Vår högsta prioritet är säkerheten och kvaliteten i våra drycker. Alla produkter uppfyller eller överträffar de högsta standarderna som fastställs av relevanta tillsyns- och livsmedelssäkerhetsmyndigheter på respektive marknad. Vi tillämpar rigorösa kontroller och genomför omfattande tester genom hela produktionen för att säkerställa att alla produkter uppfyller våra strikta krav och fullt ut följer Livsmedelsverkets föreskrifter och gällande lagstiftning”, skriver Coca-Colas presschef Rebecca Gertsson.