Шведский совет по образованию признал ошибку в материалах для экзамена на гражданство по вопросу о роли ЕС

Nya svenska medborgare ska lära sig hur Sverige styrs. Men UHR, Universitets- och högskolerådet, behöver också läsa på. KOLUMNEN. Annika Ström Melin är journalist och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida. En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-08-29 18:38 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/annika-strom-melin-pinsamt-fel-om-eu-nar-nya-medborgare-ska-undervisas-om-sverige/ Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. Det är lätt att reta sig på delar av innehållet i det utbildningsmaterial om Sverige som UHR, Universitets och högskolerådet, erbjuder den som vill förbereda sig på provet som numera krävs för att bli svensk medborgare. Att innehållet måste vara kortfattat begriper alla, men tonen är ibland så förnumstigt undervisande att det kryper i kroppen under läsningen. I avsnittet om ”Sveriges arbete för att minska klimathoten” heter det till exempel: ”För att minska utsläppen och skydda miljön kan man: Åka kollektivt, till exempel med buss eller tåg. Spara el och värme. Sortera sopor och återvinna”. Vad är detta? Syftet med att presentera Sverige för människor som vill bli medborgare måste väl vara att beskriva hur landets demokrati fungerar och vilka lagar som gäller här, inte att leverera snusförnuftiga tips. Att sortera sopor hör förhoppningsvis inte till sådan ”vandel” som krävs av svenska medborgare. Då är det många infödda som ligger illa till. Men texten från UHR är inte bara irriterande, utan innehåller också ett pinsamt fel. Beskrivningen av Sveriges EU-medlemskap är så ytlig att den blir missvisande. När unionen nämns för första gången – i kapitlet om hur ”Sverige styrs” – räknas beslutsfattandet i EU inte dit. Myndigheten förklarar att ”landet styrs på olika nivåer” där det politiska ansvaret ”delas mellan nationell nivå (stat), regional nivå (regioner) och kommunal nivå (kommuner)”. Dessutom ”påverkas” Sverige av beslut i EU, påstår UHR. Snälla nån, vad ÄR detta? Det framstår som om Sverige är en passiv åskådare i EU. Inte ett enda ord om att den svenska regeringen deltar som fullvärdig medlem under alla förhandlingar och omröstningar. Visst, Sverige påverkas naturligtvis av EU, men framför allt påverkar vårt land, liksom samtliga medlemsstater, unionens beslut. Att inte kunna skilja på det ena och det andra avslöjar en hisnande brist på insikt om vad samarbetet i EU innebär. I en annan del av UHR:s utbildningsmaterial nämns EU i en bisats när det förklaras att val till EU-parlamentet sker vart femte år. Slutligen räknas EU upp som en av alla internationella organisationer – vid sidan om bland annat Nordiska rådet, Europarådet och FN – som Sverige ingår i. Efter 30 års medlemskap har UHR alltså inte förstått vilken särpräglad organisation EU är. En av Sveriges ledande EU-forskare, statsvetaren Magnus Blomgren, kallar EU för ett ”sammanlänkat politiskt system”, vilket är ett bra begrepp som förklarar vad det handlar om. Sverige är länkat till unionen genom två demokratiska delegationskedjor, där den ena går via den folkvalda svenska riksdagen och regeringen till EU:s ministerråd – och den andra via direktvalen till EU-parlamentet. Att enbart kalla EU för ett internationellt samarbete är därför både ”felaktigt och problematiskt”, hävdade Magnus Blomgren under ett seminarium på Kulturhuset i Stockholm i början av sommaren: ”Det spelar roll hur vi talar om och definierar vårt politiska system”, påpekade han. I grunden handlar det om den svenska demokratins legitimitet. Hur ska medborgarna kunna få förtroende för den svenska demokratin om EU jämförs med FN, Europarådet och Nordiska rådet? Faktum är att Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska riksdagen inte är ensam om rätten att klubba vilka lagar som ska gälla i landet. Inom vissa, avgränsade områden har sådan befogenhet överlämnats till unionen. Sedan 1995 måste därför alla svenska medborgare, företag och myndigheter följa de lagar som antas av EU:s beslutande organ – ministerrådet och EU-parlamentet. UHR:s misstag är tyvärr symptomatiskt. Trots att Sverige har varit EU-medlem under flera decennier verkar det som om polletten inte har trillat ned överallt. Den gemensamma rättsordningen är EU:s kärna och gör samarbetet mellan unionens länder unikt i världen. Den gränsöverskridande, tvingande lagstiftningen har alltid varit kontroversiell och omdiskuterad, men utan det överstatliga regelverket skulle varken den öppna inre marknaden eller unionens klimatpolitik vara möjlig. Och ingen kan begripa hur Sverige styrs utan kunskap om unionens annorlunda sätt att fungera. UHR:s misstag är tyvärr symptomatiskt. Trots att Sverige har varit EU-medlem under flera decennier verkar det som om polletten inte har trillat ned överallt. En hel del ledande svenska politiker talar fortfarande om EU som en utrikespolitisk arena. De medverkar därmed till att sudda ut begreppen och förminska medlemskapets innebörd. Att sluta hymla om att Sveriges riksdag inte är landets enda lagstiftare handlar inte om att höja EU till skyarna, utan om att beskriva verkligheten så som den ser ut. Det är inte enbart nya svenska medborgare som behöver sådant klarspråk. Texten från UHR visar att experter vid svenska myndigheter också behöver sätta sig i skolbänken och lära sig grunderna för hur Sverige styrs. Läs mer: Annika Ström Melin: Omvärlden har missförstått vad som hände i Ceuta – Sverige gick i fällan Annika Ström Melin: Låt inte Sverigedemokraterna slå sönder EU:s klimatpolitik