В Йёнчёпинге 70 тонн мусора ежегодно засоряют канализацию: влажные салфетки и одежда становятся главными врагами очистных сооружений

Tillsammans med verksamhetschefen Marcus Englund, ser han dagligen konsekvenserna av vad som hamnar i Jönköpings toalettstolar. Det är långt ifrån bara kiss, bajs och toalettpapper som spolas ner. – Det kan handla om allt från Airpods, mobiltelefoner och barnleksaker till vuxenleksaker, kläder och tandborstar, säger Emil Petersson. En gång hittade vi till och med en hel apelsin, tillägger Marcus Englund. Mängden skräp som inte hör hemma i avloppet uppgår till hela 70 ton per år. Bland de vanligaste förekomna sakerna som spolas ner hittas snus, bindor, tops och kondomer. Men den största problemskaparen är våtservetterna. – Många tror att det är papper, men det är en typ av fiberplast som inte löser upp sig. Istället binder den ihop sig med annat och skapar stora problem, förklarar Emil Petersson. Annons Annons Det mesta som når Simsholmens reningsverk är söndertrasat redan innan det kommer in i deras system. Inne på området breder metallgaller och stora bassänger ut sig över anläggningen där avloppsvattnet rör sig långsamt genom anläggningen. Ibland är det ett mörkt och grumligt stillastående vatten med inslag av klumpar och ibland skummande och bubblande. Ett jämnt bakgrundsbrus från maskiner och rinnande vatten fyller luften. – Här luktar det mer sött, säger Emil när vi står vid en av poolerna som är fylld med upplöst avföring. Trots att lukten är precis så påtaglig som man förvänta sig på ett reningsverk, finns det olika nyanser. För den otränade näsan påminner lukten om någon med allvarliga problem med magsyra. – Det går snabbt att vänja sig, jag känner inte riktigt lukten längre, förklarar Emil. Det händer även att de hittar petflaskor och till och med hela klädesplagg. – I ett fall fick vi agera detektiver, vi hade återkommande stopp i ett specifikt område där vi hittade hela kalsonger och t-shirts. Till sist listade vi ut att det kom ifrån ett stödboende och ringde upp chefen där och frågade om de hade någon som kanske spolade ner kläder. Efter det slutade det, säger Markus. Annons Annons När en av kommunens 120 pumpstationer korkar igen går ett larm till en jourhavande drifttekniker. Ofta är det en pump på uppemot 150 kilo som måste lyftas för att manuellt kunna rensas. – Vi är ute minst varje vecka och lyfter någon pump för att det har trasslat in sig trasor eller våtservetter. Det är inte så trevligt att stå och rensa en pump full med till exempel gamla kondomer invirat i våtservetter, säger Emil. Varje stopp och varje reparation kostar dessutom en hel del att utföra. Prislappen kan landa på allt från 15 000 upp mot en miljon kronor per reparation beroende på situationen, som i slutändan hamnar på Jönköpingsbornas VA-taxa. Däremot är de överens om att felspolningarna främst handlar om okunskap. – Det är det svarta hålet i badrummet helt enkelt, allt försvinner. Men folk vet nog inte vad som händer sedan, eller vilka problem det orsakar, avslutar Emil Petersson.