Эксперт по детской психологии советует родителям уделять детям всего 15 минут внимания в день для улучшения семейной атмосферы

Skorna ligger utspridda i tamburen. Barnen är sura och trötta efter skoldagen. Och som förälder känner man sig helt enkelt slut. Det är en vardag som många känner igen, några veckor in i höstterminen. – Det kan vara jättetufft i vardagen som förälder och man är ofta ganska ensam också, säger Johanna Nystrand som arbetar med neuropsykiatriska tjänster på Barnavårdsföreningen i Vasa. Hon möter dagligen familjer som kämpar – med barn som har ADHD eller autism, treåringar som slår sina föräldrar, eller tonåringar med utmanande beteende. Och hon vet att känslan av att vilja fly kan vara stark. – Jag hör ofta från föräldrar om den känslan. Det är också jättejobbigt för ett barn om de känner av att mamma eller pappa helst skulle vilja fly eller att mina syskon skulle vara gladare om jag inte existerade. Det är en tung börda att bära, säger Nystrand. Kravlös tid är nyckeln Men lösningen behöver inte vara komplicerad. Johanna Nystrands viktigaste råd är förvånansvärt enkelt, ge ditt barn 15 minuter odelad uppmärksamhet varje dag. – Det behöver inte vara stora saker. Redan att man börjar ge odelad uppmärksamhet åtminstone några minuter varje dag kan göra ganska stor skillnad, säger hon. Det handlar om kravlös tid där barnet får positiv uppmärksamhet. För ett yngre barn kan det vara att sitta med i leken och följa barnets initiativ. För en tonåring kan det räcka med att sitta i soffan och chilla tillsammans en stund. – Det viktigaste man som förälder kan ge sitt barn är just den här tiden. Jag behöver bara se mig själv i spegeln och komma ihåg att lägga bort telefonen, erkänner Nystrand. Många föräldrar jämför sig med andra familjer som verkar ha det så roligt tillsammans, medan den egna vardagen mest består av bråk. Men Johanna Nystrand påminner om att glansbilden sällan är hela sanningen. – Om man inte lever nära in på en annan familj så ser man kanske bara glansbilden eller där det fungerar. Hennes råd är att sänka ribban och börja i liten skala. – Om en utflykt med familjen känns som att bestiga ett berg, så är det inte där man ska börja. Man kan börja med att försöka vara tillsammans och kanske äta glass i några minuter. När man märker att snart går det här över styr så avslutar man, och så har man haft en trevlig stund tillsammans. Uppmärksamma det positiva Ett av de viktigaste verktygen är att ge uppmärksamhet åt rätt saker, menar Johanna Nystrand. – Det som man som förälder ger uppmärksamhet åt, det får man mer av. Så det är lätt att vi reagerar först när det blir bråk. Medan vi glömmer eller tar det som en självklarhet när syskonen kommer överens sinsemellan. Men vi behöver också uppmärksamma det och säga att jag blev jätteglad i dag när du var så snäll med din syster. Redan hur man möter barnet i dörren kan göra skillnad. – Om man istället för att klaga på skorna som ligger över hela tamburen säger ”hej, vad roligt att se dig”, så kan vi skapa något helt nytt. Då kanske ungdomen slappnar av, för det första de möttes av var inte skäll. Men vad gör man när det ändå blir kaos? När skolböcker flyger och barnet blir aggressivt? Johanna Nystrand betonar att det är väldigt individuellt vad som fungerar. För vissa hjälper det att gå ut och få frisk luft eller röra på sig. Andra kan behöva vara ensamma en stund, eller få riva sönder tidningar när de blir jättearga. – Alla känslor är okej, det behöver man lära sig. Men sedan får man inte göra vad som helst när man blir arg. Om vi tar bort vissa saker som barnet brukar göra, till exempel slå eller sparka, så behöver vi hitta på något annat istället. Vad är det som är tillåtet då? Hon påminner också om att känslor kommer och går. – Barnen själva kan också bli väldigt överväldigade av den här starka känslan som de får. Så man behöver hjälpa barnet att tänka att det inte är farligt att man blir sådär arg, och att det här också kommer att gå om. Glöm inte syskonen I familjer där ett barn kräver mycket uppmärksamhet är det lätt att syskonen hamnar i skymundan. Johanna Nystrand råder föräldrar att prata öppet om det i familjen. – Du vet att din syster har ADHD, så hon övar ännu på att lära sig att inte kasta skolböcker när hon blir arg. Att man pratar om det här, vad som ännu är svårt, men också lyfter fram styrkor. Hon föreslår att man kan använda sig själv som förälder som exempel. – Vi är inte heller perfekta, vi har också någonting som vi behöver öva på och träna på. Att man visar att det är okej att prata om de här sakerna, bara man gör det på ett respektfullt sätt. I en färsk utvärdering från Barnavårdsföreningen skrev en familj om att de inte gav upp, fastän det hade varit nära att de skulle göra det. Familjen hade fått verktyg och hemläxor som gjort deras vardag bättre med färre aggressiva utbrott, bättre familjedynamik och gladare föräldrar. – Man ska inte behöva kämpa på ensam. Det finns mycket saker att göra, säger Johanna Nystrand. Barnavårdsföreningen erbjuder både gruppstöd och individuell föräldrahandledning, alltid ledd av en sakkunnig. – Det här kostar ingenting. Det är bara att med låg tröskel ta kontakt, säger Johanna Nystrand.