Финское правительство выделило 2,68 млн евро на расширение сети приютов для жертв домашнего насилия

Regeringen har beviljat 2,68 miljoner euro extra för skyddshemsverksamhet i Finland. Pengarna riktas till olika delar av landet och bland annat Esbo där det är ont om platser har nämnts. Det enda nuvarande skyddshemmet där, och samtidigt det enda i västra Nyland, har sju platser. – Då en klient lämnar skyddshemmet står följande redan på trappan, konstaterar Karola Grönlund, verksamhetsledare på Pääkaupungin turvakoti, som driver skyddshemmet Pellas i Esbo. Föreningen har också två skyddshem i Helsingfors: Hertta och Tilkka. Trycket på skyddshemmet Pellas har varit stort, och många gånger har man varit tvungen att skicka de hjälpsökande vidare till andra skyddshem. År 2025 hade Pellas 179 klienter. Nu talas det om fler platser för Esbos del med de beviljade medlen och möjligen ett helt nytt skyddshem. Institutet för hälsa och välfärd (THL) är den instans som fördelar pengarna, så ännu vet man inte exakt vad det här innebär. – Men behovet har funnits att fördubbla verksamheten från nuvarande sju platser, säger Grönlund. Grönlund är glad över den beviljade tilläggsfinansieringen nationellt och ser den som frukten av årtiondens arbete för att minska våld i nära relationer. – Det är en väldigt bra sak. Beslutsfattare och det övriga samhället har äntligen insett att våld i nära relationer är ett stort problem i vårt samhälle och att vi behöver olika resurser för att kunna hjälpa både offren och förövarna, säger Grönlund. Sextusen personer per år nationellt Skyddshemstjänsterna är statligt finansierade specialtjänster som enligt lag är avsedda för personer som har upplevt våld i nära relationer eller lever under hot om sådant våld. I fjol övernattade sextusen personer på skyddshem i Finland. Antalet har stigit år för år efter coronapandemin, visar THL:s statistik. De flesta av dem som söker plats på skyddshem är kvinnor och endast nio procent av de vuxna klienterna är män, men antalet ökar. – Den största åldersgruppen hos oss är småbarnsmammor i 30–40-årsåldern, men alla åldrar förekommer, säger Karola Grönlund. Antalet som söker hjälp har ökat de senaste åren. Grönlund tror att ökningen påverkats av att man pratat mer om våld i relationer. Medvetenheten om problematiken har i och med det blivit större och tröskeln att söka hjälp lägre. – Man vet att det finns hjälp att få och man söker den tidigare än förut. Man förstår att inte bara fysisk misshandel, utan också psykiskt våld och rädsla, räcker som skäl.