Корхольм и Вааса получили по 65 и 29 млн евро от продажи земли Microsoft

Engångssummorna från Microsofts tomtköp på Gigavasa-området är exceptionellt stora för båda kommunerna: Vasa tjänade 65 miljoner euro på affären och Korsholm drog in 29 miljoner euro. För Vasa stad motsvarar pengarna nästan de prognostiserade stadsandelarna för i år. För Korsholm utgör de 29 miljonerna ett halvårs utgifter. Men trots att båda kommunerna får in stora summor, är deras ekonomiska utgångslägen olika – och det finns också små skillnader i synen på hur pengarna borde användas. Korsholm vill investera för framtida intäkter Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg beskriver kommunens ekonomiska situation som fortsatt ansträngd. Han uppskattar att kommunen utan markaffären skulle landa på ett underskott på cirka tre miljoner euro i år. – Om man frånser den här stora engångssumman så har vi ett underskott. Det gäller att jobba väldigt noggrant med ekonomin, säger Ahlberg. Därför stramar kommunen också åt. Bakom ligger några år med olika rundor av samarbetsförhandlingar. Och nyligen godkände kommunen ett sparpaketet på nio miljoner euro för de närmaste tre åren. Ahlberg betonar samtidigt att Korsholm på många sätt har ett bra läge jämfört med andra delar av Finland, med låg arbetslöshet och stora investeringar. Paradoxen är att trots goda siffror är den offentliga ekonomin dålig, säger Ahlberg. På tjänstemannahåll i Korsholm lutar man därför åt att investera Microsofts miljoner så långt det går för att få nya, återkommande intäkter. – Vi har egentligen inga extra inkomster. Det finns vissa kommuner som har gammalt aktieinnehav som kan ge dividender, men vi har ingenting sådant. Vi upplever det som en svaghet och därför tänker vi att vi borde investera summan för att få en ny fot att stå på som sen kan växa med tiden, förklarar Ahlberg. Läge för politisk armbrytning Härnäst ska man i kommunledningen ta fram ett förslag på hur stor del av pengarna som ska investeras i något som kan ge den avkastning kommundirektören hoppas på. Möjligtvis föreslår man också att en del av pengarna används till att förkorta lån. Ahlberg vågar inte spekulera kring hur stor politisk armbrytning som kan tänkas uppstå. Men han varnar för att många investeringsförslag från politiker i praktiken ofta innebär nybyggnader med högre driftskostnader än tidigare. – Det har vi inte riktigt råd med. Ahlbergs resonemang är att en mer stabil ekonomi i längden ger bättre möjligheter att satsa på skolor, daghem och annan verksamhet. Summan 29 miljoner är egentligen både stor och liten, påpekar han. – Trots att det här är en stor summa så täcker den inte ens utgifterna som kommunen har på ett halvt år. Man bränner upp summan väldigt snabbt om man inte sköter om det här omsorgsfullt. Den politiska diskussionen om pengarna väntas komma under hösten. Frågan ska behandlas i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vasa satsar på fondering I Vasa stad har en tydlig strategi för hur pengarna ska användas redan lagts fram. Ett förslag om fondering och placering av medlen har diskuterats i stadens ledningsgrupp och stadsstyrelse. Enligt förslaget skulle cirka 50 miljoner euro fonderas, medan resterande 15 miljoner stannar kvar i stadens kassa för finansiering av skulder, driftskostnader och investeringar. Sonja Känsäkangas, ekonomi- och strategidirektör vid Vasa stad, beskriver stadens ekonomiska situation som relativt bra. Staden har lyckats genomföra sitt balanseringsprogram, men utmaningar finns kvar. – Stadens lånestock uppgår till cirka 330 miljoner euro och är fortfarande betydande. Det finns ett stort investeringsbehov under de kommande åren, säger Känsäkangas. Hon betonar att det är viktigt att fortsätta stärka årsbidraget i den löpande verksamheten så att det räcker för att täcka framtida avskrivningar och lämna ett överskott för amortering av lån. Här tänker Kansakangas alltså i precis samma banor som man gör på andra sidan kommungränsen. – Om man placerar merparten av de här pengarna kan man sedan årligen använda en del av avkastningen för att stärka driftsekonomin och årsbidraget. Samtidigt hjälper det staden att förbereda sig för framtiden på Gigavasa-området. – Det kan i något skede ske en utveckling som kräver nya, betydande investeringar på området. Därför är det klokast att inte använda hela beloppet omedelbart, säger Känsäkangas. De närmare reglerna för fonden är fortfarande under beredning, och budgetändringarna samt stadgarna för fonden ska behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige under höstens lopp. Invånarna har inte fått säga sitt I båda kommunerna förmodar man att det finns invånare med åsikter om hur pengarna borde användas. Men någon organiserad dialog med medborgarna är inte planerad i någondera kommunen. – Men det är fritt fram att skicka mejl till mig och till kommunen. Vi läser nog gärna all respons som vi får, säger Rurik Ahlberg. Han berättar att kommunen hittills fått ganska lite respons, mindre än väntat. I Vasa stad har ingen medborgardialog planerats. Enligt Sonja Känsäkangas följer man snarare normal förvaltningsstadga, och enligt den beslutar fullmäktige om principerna för placeringsverksamheten, medan stadsstyrelsen fattar beslut om placeringar. – Men säkert kan det uppstå politisk diskussion i höst, säger Känsäkangas. Samtidigt har både Korsholm och Vasa naturligtvis förhoppningar om att fler stora affärer ska bli aktuella på Gigavasa-området. – Vi har några förfrågningar på flera tomter på området. Så det är inte uteslutet, men det är långa processer, säger Rurik Ahlberg. Hur tycker du att Vasa och Korsholm borde använda Microsoft-miljonerna? Diskutera i kommentarsfältet!