Риксдагский секретарь СФП Кристиль Лильестрём уходит на пенсию после 13 лет службы

Efter 13 år som Svenska folkpartiets (SFP) riksdagssekreterare går Christel Liljeström snart i pension. Hon har en dryg månad kvar innan hon ger över stafettpinnen. Till en början kändes det bra att veta att pensionärslivet snart börjar, men ju närmare dagen närmar sig desto jobbigare känns det. – Jag trodde att jag skulle klara det bra och tänkte att det här inte är något problem, men jag märker att ju mer det närmar sig och ju mindre jag har kvar på att göra-listan känns det lite jobbigt ändå, säger Liljeström. Hon säger att hon har trivts bra med jobbet i riksdagen, både med själva arbetsuppgifterna och med kollegorna. Under den tid som Liljeström har varit riksdagssekreterare har SFP har suttit i såväl regering som opposition och hon har jobbat med fyra olika generalsekreterare och flertalet riksdagsgruppsordföranden. De olika människomötena är något som Liljeström har uppskattat. Något som hon däremot inte har uppskattat lika mycket och inte kommer att sakna är när man med kort varsel blivit tvungen att delta i ett möte på söndag kväll. Hon kommer inte heller sakna känslan när politiker fattar beslut som hon inte gillar. Hemligheter om kärleksaffärer och alkohol Som riksdagssekreterare har Christel Liljeström varit en spindel i nätet, ett arbete som sett annorlunda ut jämfört med lokalpolitiken. Arbetsuppgifterna har varierat från att bereda politisk substans i svåra frågor och hantera det administrativa till att hålla koll på vem som äter vilken sorts bröd eller dricker vilken sorts kaffe. Det största kravet på en riksdagssekreterare säger Liljeström ändå är att vara smidig och att kunna lösa problem allteftersom de uppstår. Liljeström har även fått se och höra sådant som inte läckt ut till allmänheten. Hon berättar att hela hennes verksamhet är baserad på förtroende. – Min soffa är välanvänd, där har många suttit och berättat allt möjligt. Vad exakt det är som hon har fått höra vill hon inte berätta, men hon säger att det handlar om allt från kärleksförhållanden till diskussioner om alkohol. – Jag har varit på fester och andra tillställningar där jag har fått ordna upp saker i bakgrunden utan att föra ett ljud om det. Ingen ledighet trots pension Christel Liljeström har varit aktiv inom politiken i många år. Redan 1975 gick hon med i Svensk Ungdom, SFP:s ungdomsorganisation. Innan hon började som riksdagssekreterare för SFP var hon verksam inom lokalpolitiken i Sibbo, där hon både har lett kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Hon utesluter inte att bli aktiv inom lokalpolitiken igen. – Det vet man aldrig, vi får se vad livet för med sig. Att ställa upp i följande riksdagsval gör jag åtminstone inte. Liljeström anser att Sibbo kommun mår bättre idag än för 6–7 år sedan. Hon säger att det beror på att man har blivit bättre på att lyssna på kommuninvånarna och att man hittat ett nytt sätt att utveckla kommunen. Hon säger också att det idag finns ett nytt driv och samarbetsvilja i kommunen. Trots det finns det saker i kommunen som hon skulle vilja se ändring på. Som exempel lyfter hon upp byskolorna. För bara några dagar sedan valde Träskända stad att inte fortsätta samarbetet med Norra Paipis skola, där svenskspråkiga Träskändabarn har gått i skola sedan 1992. Hon anser att politikerna i Sibbo gjorde fel som inte stöttade de föräldrar i Träskända som vill att deras barns skolgång blir i Sibbo istället för Tusby. För att övergången från hårt arbetande till pensionär ska gå så smidigt som möjligt har Liljeström sett till att fylla kalendern så mycket som möjligt. – Jag har kanske fyllt den lite för mycket. Några lediga dagar då man spontant kan hitta på något kommer inte infinna sig på ett år. Hon säger att hon bland annat har åtagit sig ett större förtroendeuppdrag som kommer ta en hel del tid. Men hon kommer också börja ta hand om barnbarnen medan deras föräldrar jobbar. Hon hoppas ändå att hon trots allt kommer finna tid för att åka på husbilsresor med sin man.