Тысячам финских детей требуется госпитализация под наркозом из-за тяжелых инфекций полости рта

Ett stort antal barn under skolåldern måste sövas ned på sjukhus på grund av allvarliga tandrelaterade infektioner. Det kommer fram i en doktorsavhandling gjord av specialisttandläkare Heikki Alapulli. Över 2 000 barn fick remiss till tandvård under allmän anestesi inom den specialiserade sjukvården i Nyland (HUS) år 2025. De flesta av de här barnen är friska och skulle inte av andra orsaker behöva sjukhusvård. Den yngsta anestesipatienten inom HUS har varit under 1 år. – De får ingen bra start på livet, säger chefstandläkare Sebastian Kaste vid Helsingfors stad. I Helsingfors behöver omkring 350 normalfriska barn tandvård under allmän anestesi per år. Problemen fördelar sig ändå inte jämnt över hela staden. De koncentreras till vissa stadsdelar. – Barnens tandhälsa varierar mellan olika stadsdelar, vi ser det i vår egen statistik. Också Skolhälsoenkäten från Institutet för hälsa och välfärd THL visar att tandborstningsvanorna skiljer sig i olika delar av staden, säger Kaste. Föräldrarnas ansvar Kaste berättar att tandvården möter små barn som får sockerhaltiga drycker att släcka törsten med, som inte får sina tänder borstade och som äter ohälsosamt och oregelbundet. Det är aldrig barnens fel. – Problemet är då att vårdnadshavarna inte tar sitt ansvar för barnens munvård. Ofta har det visat sig att föräldrarna har problem med sitt eget liv, säger Kaste. De stora skillnaderna mellan Helsingforsbarnens munhälsa är högt på stadens prioritetslista, menar Kaste. – Det är en utmaning som vi tar på största allvar. Dåliga tänder kan tyda på att barnet far illa Heikki Alapullis doktorsavhandling pekar på ett klart samband mellan barn med dålig munhälsa och barn som riskerar att fara illa i sin familj. I Helsingfors koncentreras också andra hälsoproblem till samma områden där allt fler småbarn nu har stora tandproblem, säger Sebastian Kaste. Ett barns tandläkarbesök kan leda till en barnskyddsanmälan. Om barnets tänder är i mycket dåligt skick kan det tyda på större problem i bakgrunden. – Vi är tvungna att tänka på om vårdnadshavarna har försummat sitt barn. Vi tittar på familjens helhetssituation och kan vid behov hjälpa att ta kontakt med socialvården, säger Kaste. Allt tydligare polarisering Vid THL uppger övertandläkare Ulla Harjunmaa att Helsingfors stad för cirka 15 år sedan tog fram statistik som pekade på samband mellan barns munhälsa och föräldrarnas utbildning och socioekonomiska bakgrund. Det fanns skillnader mellan olika postnummerområden. I många fall går det att se hur familjen mår när man tittar in i ett barns mun, menar Harjunmaa. – Barnets mun är en spegel av familjens välmående och socioekonomiska situation. Både i Helsingfors och i hela landet pekar forskningsresultat och praxis på en allt tydligare polarisering i barnens tandhälsa. De barn vars tänder mår mycket bra blir fler. Samtidigt ökar också antalet barn som har mycket dåliga tänder. – I dagens läge kan till och med 1,5–2-åringar ha många hål i sina alldeles nya tänder. Hålen kommer snabbt om de har fått mycket sockerhaltiga drycker, såsom saft ur nappflaskan i 0,5–1-årsåldern, och gått en längre tid med smutsiga tänder, säger Harjunmaa. Staden vill hjälpa de utsatta barnen Chefstandläkare Sebastian Kaste vill inte att barnens tandproblem ska behöva bli så allvarliga att de måste få tandvård under narkos. Barnen behöver hjälp tidigare, innan munnen är full av karies och infektioner. Därför har staden riktat extra resurser till mest utsatta områden. Bland annat har man bildat barnteam och satsar extra på hälsofrämjande arbete i skolor och lekparker i riskområden. Genom åldersanpassade munhälsoundersökningar når staden många barn. Viktigast är ändå att nå hemmen, enligt Kaste. – Mest stöd behövs det för att berätta vad de vuxna behöver göra hemma för barnens tänder. Vårdnadshavarna har det främsta ansvaret för barnens munvård och vi stöder och hjälper dem. Kan problemen bero på att föräldrarna helt enkelt inte vet hur de ska ta hand om sina barns tänder, att informationen inte har gått fram eller språkförbistring om föräldrarna har andra modersmål än finska eller svenska? – Vi vet att en del föräldrar behöver mera information. Vi försöker ge den och hjälpa dem, så de ska veta hur man sköter om tänderna hemma. Vi kan också tolka, och många i vår personal talar olika språk, det är inget problem, säger Kaste. Specialisttandläkare Heikki Alapulli vid HUS håller med om att munsjukdomar kan förebyggas om föräldrarna får rådgivning i tid och följer råden. Alapulli ansvarar för de barn som får tandvård under narkos inom HUS. ”Det förutsätter att man når barnfamiljerna, men också att proffsen känner igen sjukdomsrisken. Min åsikt är att vi i Finland behöver bli bättre i båda fall”, skriver Alapulli per e-post. De normalfriska Helsingforsbarn över 3 år som trots allt behöver tandvård under allmän anestesi har från och med 1 september fått den inom Helsingfors stad, i stället för HUS, som tidigare. Sebastian Kaste bedömer att det ger bättre förutsättningar för staden att ta hand om de mest utsatta barnen i framtiden. – Vi tror att vi kommer att ha ett bättre grepp om de här barnen nu när vi har alla delar av vården inom samma organisation.