Система поддержки студентов с СДВГ в финских профессиональных колледжах оказалась неэффективной

När unga med adhd-diagnos byter skola kan information om deras behov av stöd komma bort. Det berättar föräldrar och unga när Svenska Yle samlar in erfarenheter från familjer. Hösten 2022 började Helenas son i yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors. Då hade uppgifterna om hans adhd-diagnos förts över från grundskolan. – På det första föräldramötet efter att skolan hade börjat visste läraren inte att min son hade en diagnos. Jag tyckte det var underligt, för vi hade varit i Prakticum och talat om saken. Helenas son gick gärna till skolan. Mamman såg i appen Wilma att han inte var frånvarande, men hon kunde inte se hans studieprestationer. I april 2024 fick Helena rådet att kolla upp prestationerna i webbläsaren. Då märkte hon att sonen inte hade slutfört en enda kurs på närmare två år. ”Skolan hade inte märkt något” Helena kontaktade skolan och undrade hur det här hade kunnat ske. – Examenshandledaren var förvånad. Han sa att skolan följer skolfrånvaro och underkända kurser, men att de inte märkt att sonens kurser var halvgjorda. Helenas son hade varit närvarande i skolan, och han hade inga underkända kurser. Men det saknades delar av alla kurser han gått. Efter att Helena slog larm fick sonen stöd av speciallärare. – Han fick mycket stöd, men det var väldigt mycket han skulle ta igen. Helena fick höra att sonen själv borde ha varit aktivare och sökt hjälp. Det gjorde han inte som 16–17-åring, eftersom han inte ville sticka ut. – Hans diagnos gör att han inte själv kommer och ber om hjälp, han behöver någon som tar honom i ärmen. Med handledning skulle han ha klarat sig. ”Som en tv med suddig bild” Under det senaste året har sonen haft svårt att hitta en lämplig adhd-medicin. Han får besvärliga biverkningar av de läkemedel han har på recept. Medicinen verkar inte längre än tre–fyra timmar, sedan följer en svacka när han blir mycket trött. – Han gick ofta hem vid lunchtid. Han sa att han kände sig som en tv med suddig bild, säger Helena. I våras slutade sonen ta adhd-medicin. Då klarade han inte heller av yrkesskolan. Han avbröt studierna efter knappt fyra läsår i Prakticum. ”Det låter främmande” Det Helena beskriver låter främmande, säger Catharina Grönqvist. Hon är ledare för stöd till studerande vid Prakticum. – Det är tråkigt att höra att det här är familjens upplevelse. Vi har jobbat hårt för att upptäcka utebliven studieframgång. Enligt Grönqvist vill skolan i tid kunna identifiera de studerande som behöver mera stöd. Om en elev inte är frånvarande och inte har underkända kurser, kan det gå under radarn för er? – Det kan ha gått oss förbi ifall man deltar i undervisningen, men inte låter läraren veta att man inte hänger med eller förstår. Men som vi arbetar nu 2026 ska det här inte längre ske. Ibland händer det att en studerande inte tar emot det stöd och handledning som erbjuds. Det är en utmanande situation, säger Catharina Grönqvist. Helst skulle man på Prakticum reda ut vad som hänt i Helenas sons fall, men han vill inte att vi röjer hans identitet. Svenska Yle har läst e-postmeddelanden mellan mamman och examenshandledaren från våren 2024. Vi har också sett dokumentation om sonens läkarbesök och adhd-vård. Ökat stödbehov bland studerande Enligt Catharina Grönqvist har allt fler unga svårigheter att klara av studierna. – Vi har märkt ett ökat stödbehov. Vi har därför anställt flera speciallärare och annan pedagogisk stödpersonal. Några årskullar studerande som började i Prakticum efter pandemin har haft större svårigheter än andra, berättar Grönqvist. – Vi har fått jobba hårt för att komma ifatt för de här studerande. Det handlade om stor skolfrånvaro och om uteblivet kunnande hos de här unga. Hon tillägger att det finns studerande vars livssituation är sådan att de inte förmår studera. – Då kan det vara bra att ta ett studieavbrott eller en tids vistelse på en ungdomsverkstad. Den 1 augusti 2026 trädde en stödreform i kraft i alla yrkesskolor. Det här innebär att studerande ska erbjudas stöd på ett sätt som främjar välbefinnandet och förebygger problem. – Reformen berör allt från vad läraren ser i klassrummen till speciallärarstöd och skolgångshandledarstöd. Studerande ska också få handledning ute i arbetslivet, säger Catharina Grönqvist. ”Borde ha varit aktivare förälder” Helena säger att hon själv inte har velat vara en besvärlig förälder. Hon har valt att lita på att sonen ska klara sig och att allt ska gå väl i yrkesskolan. – Nu tänker jag att jag borde ha drivit på och krävt stöd tidigare. Måste föräldrarna stå på sig för att elever ska få stöd? – Nej, det är våra lärares jobb att se stödbehovet hos var och en, säger Catharina Grönqvist på Prakticum. Helenas son är nu 20. Han har blivit kvar hemma efter att han slutade studera i våras. Han varken arbetar eller studerar. Helena tycker det är synd att sonen inte fick stöd i början av sina studier. – Han kunde nog ha klarat att ta examen om han hade fått stöd från början.