Экс-менеджер музыкальной индустрии стал арбористом и обрёл счастье в работе с деревьями

– Jag älskar träd. De är stora levande organismer som varit här längre än människan. Tallar och ekar till exempel, de kan leva i tvåhundra, trehundra år. Vi är här bara en kort stund. Arboristen Teja Blom har den här dagen ett arbetsuppdrag på Håkansböle gård, som ägs av Vanda stad. Solen skiner från en blå himmel, fåglarna kvittrar och glada skratt hörs uppe i träden. – Att vara arborist är framför allt att vårda träd, inte fälla dem, konstaterar Blom. För en arborist handlar arbetsuppgifterna bland annat om kronhöjning över vägar, beskärning av döda grenar, delvis reduktion nära byggnader samt kronstabilisering. Här på Håkansböle gård finns många fina gamla träd och Teja Bloms hjärta bultar extra varmt just för dem. – Veteranträd är viktiga för den biologiska mångfalden. Vi beskär bara grenar som är farliga för människor. De gamla träden producerar syre, ger skugga, binder kol och vatten och lever i symbios med svampar samtidigt som de också ger hem åt såväl fåglar och insekter som ekorrar och fladdermöss. För Teja Blom kom träden in i hans liv i ett skede då han behövde förändring. Berlin och Stockholm Som ung i början av 1990-talet jobbade Teja Blom, då Kotilainen, med musik. Han spelade inledningsvis själv i band, men kom senare att börja jobba på Elmu, Föreningen för levande musik, som bokare av artister. Elmu ansvarade då för kulturcentret Lepakko i Gräsviken i Helsingfors där många artister uppträdde. Så småningom blev han manager, och ytterligare senare också officiellt utexaminerad från Sibelius-Akademin som rockmanager. I den rollen och senare som A&R på skivbolaget Universal Music var han med om att lyfta fram artister som Kwan, Killer och framför allt The Rasmus. – Att hitta Rasmus är nog den största grej jag har någonsin gjort, konstaterar han. The Rasmus, som inledningsvis saknade The, spelade på musikklubben Oranssiklubi på Skatudden i Helsingfors år 1995 då Teja fick upp ögonen för dem. – Lauri hade gula spetsar i håret och Pauli små rastagrejer. De hade en bra stämning och var intressanta. De var mer än bara fyra killar som spelade tillsammans. Killarna i Rasmus var då 16 år gamla och Teja 25. De jobbade tillsammans i sex år. – De var framgångsrika och jag var framgångsrik som manager. Efter det här övergick Teja Blom till bolaget Universal Music och rollen som A&R, med ansvar för att hitta och utveckla nya artister. – Då hade jag nått målet. På skivbolaget jobbade han i några år innan livet förde honom som privatföretagare först till Berlin och sedan vidare till Stockholm efter att ha träffat sin då blivande svenska fru i Berlin. Livet i Sverige I Sverige, där Blom siktade vidare inom musikbranschen, ville Teja Blom verkligen smälta in. Han läste svenska för invandrare, lärde sig språket och tog sin dåvarande frus namn så att han för en tid hette Kotilainen Strömberg. Men det var ingen lätt sak att ta sig in på marknaden och så småningom började krafterna tryta, även privat. Han hade velat få barn sedan 30-årsåldern, men det blev inte så och det var en stor sorg. I musikbranschen var det mycket festande och mycket yta och smicker och det blev tungt i längden. – Jag blev cynisk och deprimerad. Det nya gröna livet Teja kom fram till att han behövde en ny attityd och en ny början. Han lade festandet på hyllan och sökte sig till naturen. Först genom att studera trädgård och skogsbruk i Sverige och därefter i form av att han flyttade hem till Finland och utbildade sig till arborist i Hyvinge. – Först var jag faktiskt höjdrädd. Men jag kom över det och klättrade sedan allt högre. Idag stortrivs han med sitt val av yrke. – Träd är så konkreta saker. Man vet när jobbet börjar och när det slutar. Det är tydligt när det är gjort. Jag får vara ute i naturen, göra arbete med kroppen och får adrenalin av att klättra, säger Blom nöjt. Nu är jag lycklig. Teja Blom Så plötsligt träffade han Maria. Idag är de gifta och har en liten baby. – Nu är jag lycklig. Jag älskar mitt arbete och min familj. Musikernas träd Musikbranschen känner han sig också mer välvilligt inställd till än under åren då det krisade sig. – Idag är det roligt att träffa kompisar från de sammanhangen. Vissa av dem har jag hjälpt med deras träd, berättar Blom. Och på sin fritid spelar han nu i ett coverband, Major Deadwood, som består av – enbart arborister. – Jag har också börjat göra egna låtar.