Шведское исследование: тарифы на пиковую нагрузку снижают нагрузку на сеть лишь на 2–9%

Effektavgifter ger begränsad avlastning högre upp i elnätet: ”Överraskade oss” Effektavgifter kan få villakunder med hembatterier att sänka sina egna effekttoppar. Men avlastningen högre upp i elnätet blir betydligt mindre. Det visar en ny studie från Energiforsk. Syftet med effektavgifter är att styra kundernas elanvändning bort från timmar då elnätet är hårt belastat. Tanken är att nätet ska kunna utnyttjas effektivare och behovet av kostsamma nätförstärkningar minska. Men en ny studie från energibranschens forskningsbolag Energiforsk visar att även om effektavgifter kan få ner effekttopparna betydligt hos enskilda hushåll, så ger de bara en begränsad avlastning högre upp i nätet. Studien bygger på en simulering av fyra olika effektavgifter. Resultatet varierade med de olika tarifferna, men det handlade om en minskning av effekttopparna på 30-35 procent på hushållsnivå jämfört med 2-9 procent på nätnivå, enligt Jakob Helbrink, oberoende elmarknadsanalytiker på Polite Energy (tidigare Merlin & Metis) och en av rapportförfattarna. – Det överraskade oss. Vi hade räknat med en större effekt på aggregerad nivå, säger han. Simuleringen utgick från verkliga mätdata från ett lokalnät under 2025 och omfattade 200 eluppvärmda villahushåll med ett hembatteri på 7 kW/7 kWh. Hushållen låg i elområde 3, hade rörligt elpris och en årlig förbrukning på 15 000 – 20 000 kWh. Modellen optimerade ekonomin för varje hushåll genom att styra batteriet utifrån effektavgifter och spotpriser. Hushållen kunde också sälja flexibilitet på stödtjänstmarknaden via en aggregator. Vid varje tidpunkt valde modellen den användning av batteriet som var ekonomiskt mest fördelaktigt. – Frågan vi ville ha svar på var: Om alla gör rätt, vad händer då? säger Jakob Helbrink. En förklaring till den begränsade effekten på aggregerad nivå är, enligt studien, att hushållens effekttoppar inträffar vid olika tidpunkter. När ett hushåll använder batteriet för att kapa sin egen topp behöver det därför inte sammanfalla med de timmar då den samlade belastningen i nätet är som högst. Jakob Helbrink liknar hushållens lastprofiler vid fingeravtryck. – Mitt unika fingeravtryck skiljer sig från ditt och varje hushåll kommer att vilja få ner kostnaden för sitt unika avtryck. ”Uppenbara för- och nackdelar” De olika effektavgifterna gav på det stora hela likartade ekonomiska resultat för hushållen, men styrde elanvändningen på olika sätt. Tre av dem byggde på kundens egna effekttoppar, men skilde sig åt i hur många toppar som räknas och vilka tider på dygnet som omfattades. Den fjärde var en prognosbaserad effektavgift där nätbolaget i förväg pekade ut under vilka timmar som effektuttaget var dyrare. – Alla fyra har uppenbara för- och nackdelar. Det visar hur klurigt det är att utforma en bra effektavgift, säger Jakob Helbrink och påpekar att simuleringsstudien har flera begränsningar. Flexibiliteten representeras enbart av ett hembatteri. I verkligheten kan hushåll också styra exempelvis värmesystem och elbilsladdning. Effektavgifter skulle ha införts i Sverige senast den 1 januari 2027, men efter omfattande kritik upphävde regeringen det kravet i mars i år. Samtidigt fick Energimarknadsinspektionen, Ei, i uppdrag att ta fram ett förslag på en ny modell, som ska presenteras senast den 12 april 2027. Fler studier krävs Enligt Jakob Helbrink behövs fler studier av hur effektavgifter påverkar hela elsystemet. – Målet är att utforma avgiften så att när du gör rätt och sparar pengar som nätkund, så ska du samtidigt spara pengar för hela elnätet. Simuleringsstudien av olika effektavgifter är en delrapport i Energiforsk-programmet Konkurrensen om efterfrågaflexibilitet. En slutrapport är planerad i höst.