Эксперты предупреждают: перераспределение средств в пользу накопительной пенсии может снизить выплаты нынешним пенсионерам

Mer pengar till premiepensionen kan ge högre pension på lång sikt. Men för dagens pensionärer kan effekten bli den motsatta. SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson varnar för att en kraftig omfördelning från inkomstpension till premiepension kan försvaga pensionssystemets ekonomi – och i värsta fall leda till lägre inkomstpensioner. Bakgrunden är förslag om att en större del av den befintliga pensionsavgiften ska gå till premiepensionen. Vill fördubbla premiepensionens andel I dag går 16 procent av den pensionsgrundande inkomsten till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen. Sverigedemokraterna har föreslagit att premiepensionens andel ska fördubblas till 5 procent, utan att den totala pensionsavgiften höjs. Det skulle innebära att andelen som går till inkomstpension minskar till 13,5 procent. Liberalerna vill också ge dig större möjlighet att påverka din pension genom ett större eget pensionsansvar, men partiets Patrik Karlson uppger för Senioren att L inte har låst sig vid någon särskild procentsats. SD menar att premiepensionen historiskt har gett bättre avkastning och därför kan ge högre pension på sikt. Men en omfördelning innebär samtidigt att mindre pengar går in i inkomstpensionssystemet. Varnar för sänkta pensioner Pensionsmyndighetens Orange rapport 2025 visar att pensionsavgifterna till inkomstpensionen uppgick till 366,8 miljarder kronor under 2025. SPF Seniorernas preliminära beräkning är att en minskning från 16 till 13,5 procent skulle innebära omkring 57 miljarder kronor mindre i årliga avgifter till inkomstpensionen, om förändringen genomfördes utan särskild övergångsfinansiering. Det skulle i sin tur kunna försämra det så kallade balanstalet. – Om då mindre avgifter kommer in till inkomstpensionen försvagas balanstalet i systemet. Vill det sig illa blir det balansering och sänkta pensioner för dagens seniorer, säger Anna Eriksson till Senioren. Så fungerar pensionsbromsen Balanstalet visar förhållandet mellan inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder. Om talet understiger 1 är systemet i obalans. Då aktiveras den automatiska balanseringen, ofta kallad pensionsbromsen, vilket dämpar uppräkningen av pensioner och pensionsrätter tills systemet åter är i balans. I dagsläget är situationen betydligt starkare. Balanstalet för 2027 är 1,1472, vilket innebär att tillgångarna överstiger skulderna med omkring 15 procent. Någon broms påverkar därför inte pensionerna 2027 enligt dagens beräkningar. Varningen gäller alltså vad som skulle kunna hända om avgiftsfördelningen förändras, inte att pensionsbromsen är på väg att slå till med dagens regler. Kan gynna framtidens pensionärer Samtidigt finns en annan sida. Anna Eriksson bedömer att en större andel premiepension på individnivå i genomsnitt kan ge högre pension för framtidens pensionärer. Problemet är övergången. – För dagens pensionärer däremot skulle det ganska omgående betyda en risk för sänkta pensioner eftersom balanstalet försvagas kraftigt av nämnda skifte, om inte någon form av kompensation för inkomstpensionens minskning görs, säger hon. SD:s Oscar Sjöstedt säger samtidigt att en sådan reform måste utredas och att frågor om övergångsregler och infasning behöver lösas innan den kan genomföras.