Эксперт: экономическое положение семей в 2026 году зависит не столько от выборов, сколько от инфляции и ставок

Valet 2026 kan få stor betydelse för svenskarnas privatekonomi. Men det är långt ifrån säkert att valresultatet blir det som påverkar hushållens plånböcker mest. Det menar Skandias privatekonom Christina Sahlberg. I en intervju med Nyheter24 redogör hon för att räntor, inflation, energipriser och arbetsmarknaden kan få större effekt på ekonomin än enskilda politiska reformer. – Det går i dag inte att med säkerhet säga vilka hushåll som kommer att gynnas mest eller minst av valresultatet. Dessutom har bolåneräntor, inflation, energipriser och utvecklingen på arbetsmarknaden ofta större betydelse för privatekonomin än enskilda politiska reformer. Svårt att utse vinnare redan nu Partiernas vallöften ger en bild av vilken riktning politiken kan ta, men först efter valet står det klart vilka förslag som faktiskt kommer kunna bli verklighet. Det gör det svårt att redan nu säga vilka hushåll som kommer att vinna eller förlora ekonomiskt. Annons Skattesänkningar kan exempelvis gynna löntagare, medan höjda bidrag, pensioner eller riktade stöd kan få större betydelse för barnfamiljer, pensionärer och hushåll med lägre inkomster. – Det är svårt att peka ut vilka som skulle få det tuffare ekonomiskt efter ett val. När politiken prioriterar vissa grupper innebär det ofta att andra grupper får en mindre del av reformutrymmet. Samtidigt är det för många hushåll utvecklingen av räntor, priser och sysselsättning som i slutändan får störst genomslag i plånboken, menar hon. Annons Hushållen påverkas olika Samma reform kan dessutom få helt olika effekt beroende på hushållets situation. Inkomst, bolån, boendeform, barn och sparande är faktorer som avgör hur stor skillnaden faktiskt blir i plånboken.  En barnfamilj med höga kostnader kan exempelvis påverkas mer av riktade stöd, medan en heltidsarbetande löntagare kan märka större effekt av sänkt skatt på arbete. – Det är viktigt att komma ihåg att valrörelser handlar om löften och politiska ambitioner, medan hushållens ekonomi påverkas av de beslut som faktiskt fattas efter valet. Hur plånboken påverkas blir tydligt först när en ny regering presenterar sina budgetar och riksdagen beslutar om konkreta reformer. Vilka som faktiskt får mest kvar i plånboken efter valet beror därför på vilken ekonomisk politik som prioriteras – och på hur det egna hushållet ser ut, slår Sahlberg fast. Annons – Om den kommande regeringen prioriterar skattesänkningar kan många löntagare få mer kvar i plånboken varje månad. Om fokus i stället ligger på höjda bidrag, pensioner eller förstärkta välfärdssatsningar kan barnfamiljer, pensionärer och hushåll med lägre inkomster gynnas mer. Effekterna beror därför i hög grad på hushållets inkomster, boendesituation och var i livet man befinner sig. Hon menar vidare att en barnfamilj med höga levnadskostnader kan exempelvis ha större nytta av riktade stöd och ersättningar, medan en heltidsarbetande löntagare ofta märker större effekt av sänkt skatt på arbete. På motsvarande sätt kan pensionärer påverkas av förändringar i pensioner, skatter eller andra reformer som riktas mot äldre. Här avgörs vinnarna efter valet 2026 Politiska beslut om ISK, pensionssystem och beskattning kan påverka villkoren för svenskarnas sparande. Annons – Den långsiktiga utvecklingen för sparandet styrs framför allt av börsutvecklingen, ränteläget och den globala ekonomin. Däremot kan politiska beslut om exempelvis skatter på sparande, pensionssystem och regler för investeringssparkonto påverka villkoren för sparandet och därmed avkastningen över tid. Valresultatet sätter alltså riktningen för den ekonomiska politiken. Men först när en ny regering presenterar sina budgetar och riksdagen beslutar om konkreta reformer går det att se vilka hushåll som faktiskt får mer kvar i plånboken – och vilka som får mindre. – Den viktigaste slutsatsen är att valet sätter riktningen för den ekonomiska politiken, men att de konkreta effekterna avgörs först när budgetarna läggs fram.