Швеция: только 20% трейдеров криптовалюты декларируют доходы, налоговая выявила миллиардные потери

Den som säljer, byter eller betalar med kryptovaluta kan behöva redovisa det i deklarationen. Trots det är det många svenskar som inte gör det. Skatteverket har tidigare uppskattat att skattefelet från handel med kryptovalutor uppgår till omkring 1,5 miljarder kronor. Det motsvarar hela 90 procent av den teoretiska skatten på området. Nu har myndigheten undersökt vilka faktorer som tycks göra att vissa faktiskt redovisar sina affärer – medan andra låter bli. Få redovisar kryptoförsäljningar i deklarationen Skatteverkets tidigare beräkningar visar att endast omkring 5–10 procent av svenskarna som sålt kryptovalutor också deklarerade försäljningarna för inkomståret 2021. Även i materialet bakom den nya rapporten "Vem deklarerar krypto?" är andelen låg. Av de 17 640 privatpersoner som ingår hade knappt 20 procent redovisat en försäljning av kryptotillgångar vid åtminstone ett tillfälle under den studerade perioden. Om rapporten "Vem deklarerar krypto?" I den nya rapporten "Vem deklarerar krypto?" har drygt 17 000 personer som handlat med kryptovalutor för minst 10 000 euro under minst ett år mellan 2017 och 2021 studerats. Rapporten undersöker "vad som kännetecknar personer som avyttrar kryptotillgångar och som redovisar sina transaktioner jämfört med de som inte gör det". Källa: Skatteverket Det finns samtidigt tydliga skillnader mellan olika grupper. Personer som arbetar inom finans och IT deklarerar exempelvis betydligt oftare än andra. I studien hade omkring 25 procent inom finans och 23 procent inom IT redovisat sina försäljningar. Bland personer i övriga branscher var motsvarande andel cirka 11 procent. Även storleken på försäljningarna verkar spela roll. Bland dem som sålt för de lägsta beloppen deklarerade omkring 7 procent, medan andelen steg till cirka 17 procent bland dem med de största försäljningsbeloppen. Skatteverket betonar dock att studien visar statistiska samband och inte kan slå fast att de olika faktorerna i sig orsakar beteendet. Har du deklarerat krypto tidigare ökar chansen kraftigt En faktor sticker ut särskilt tydligt: om personen har deklarerat sina kryptoförsäljningar tidigare. Bland personer som hade sålt även föregående år deklarerade nästan 60 procent på nytt om de också hade deklarerat den tidigare försäljningen. Bland personer som inte hade gjort det första gången var det däremot bara knappt 6 procent som redovisade försäljningen året därpå. Bland personer som hade deklarerat samtliga tre eller fyra tidigare försäljningsår låg andelen som deklarerade på nytt på drygt 80 procent. I ett pressmeddelande från Skatteverket kommenterar rapportförfattaren Lina Andersson resultatet: – Analysen visar att personer som har deklarerat kryptoförsäljningar tidigare i betydligt högre utsträckning fortsätter att deklarera även kommande år. Detta tyder på en tydlig vaneeffekt, där tidigare erfarenhet av deklarationsförfarandet sänker tröskeln för att även i fortsättningen följa reglerna. Kunskap och risken för kontroll spelar roll Rapporten pekar också på att kunskap om reglerna och förmågan att rent praktiskt genomföra deklarationen kan vara betydelsefulla. Personer som Skatteverket hade fått en kontrolluppgift om utländska inkomster för deklarerade exempelvis i betydligt större utsträckning. Omkring 40 procent i den gruppen redovisade sina kryptoförsäljningar. En möjlig förklaring som lyfts i rapporten är att vetskapen om att Skatteverket har tillgång till uppgifter kan göra den upplevda risken att bli kontrollerad större. Samtidigt räcker kunskap och erfarenhet inte hela vägen. Även bland dem som deklarerat samtliga tidigare försäljningar stannar andelen som gör rätt på omkring 80–85 procent. Skatteverket bedömer därför att även exempelvis attityder, sociala normer och viljan att följa skattereglerna kan ha betydelse. Nya regler för rapportering och informationsutbyte för kryptotillgångar Samtidigt förändras förutsättningarna för myndighetens kontroll. För inkomståret 2026, som deklareras nästa år, införs nämligen nya regler för rapportering och informationsutbyte om kryptotillgångar – något riksdagen fattade beslut om redan den 26 november 2025. Förändringarna bygger bland annat på ett utökat internationellt informationsutbyte. Inom EU utvidgas samarbetet mellan skattemyndigheter till att även omfatta kryptotillgångar, samtidigt som OECD:s regelverk innebär ett bredare internationellt utbyte. Det betyder att Skatteverket framöver ska kunna få tillgång till mer omfattande och standardiserade uppgifter om handel och transaktioner, även när handeln sker via aktörer utanför Sverige. Enligt myndigheten ger det större möjligheter att kontrollera svenskars kryptohandel både inom och utanför EU.